Bakgrund: Att studera adaptionen från bok till film är mer aktuellt än någonsin eftersom varje bästsäljande roman mer eller mindre blir till film. Det är därför intressant att se vad romanen erbjuder som filmen inte erbjuder och vice versa. Inom svenskämnet på grundskolenivå förväntas enligt läroplanen en lärare att använda såväl bok som film i undervisningen. Vad händer med elevers lärarande om de erbjuds romanen eller filmatiseringen av densamma i klassrummet?

Syfte: Syftet med denna adaptionsstudie är att undersöka likheter och skillnader mellan bok och film av En man som heter Ove (2012 & 2015) samt vilka möjligheter verken kan skapa i svenskundervisningen.

Tillvägagångssätt: Utifrån McFarlanes adaptionsteori (1996) och Holmberg och Ohlssons (1999) intermediala studier genomförs uppsatsens adaptionsanalys. De tre utvalda sekvenserna analyseras och jämförs med varandra utifrån den teoretiska begreppsgrund som McFarlane (1996) samt Holmberg och Ohlsson (1999) forskning bygger på.

Resultat: De tre analyserade sekvenserna mellan bok och film överensstämmer och bör därför betraktas som en stark adaption. Filmskaparen har således lyckats med att föra originalberättelsens sensmoral och budskap vidare på ett framgångsrikt sätt utifrån de tre studerade sekvenserna