2017 startade en rörelse som snabbt fick stor spridning, metoo. Vi trodde att vi såg någonting nytt och unikt men i själva verket hade en kvinna vid namn Tarana Burke startat hashtagen metoo redan ett årtionde tidigare.

Syftet med studien var att undersöka om det har skett en diskursiv förändring i rapporteringen av metoo över tid och om det i så fall återspeglar de sociala strukturer som återfinns i genussystemet. Frågeställningarna var hur skildras metoo-rörelsen i svensk dags – och kvällsmedia?, vilka diskurser framkommer i rapporteringen av metoo och hur kan dessa analyseras? Samt om förändring i diskursen har skett, hur kan dessa förändringar förstås?

För att besvara syftet och frågeställningarna användes den kritiska diskursanalysen som metod och för att sedan analysera resultatet användes de teoretiska perspektiven socialkonstruktivism samt genusteori.

Som dataunderlag i studien har artiklar från dags – och kvällspress används. Två olika tidsperioder är valda, den första mellan 2017-10-15 till 2017-11-30 och den andra tidsperioden var 2018-10-15 till 2018-11-30. Artiklarna har analyserats utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som bygger på tre olika delar, text, diskursiv praktik och social praktik. För att få en överblick över materialet är deldiskurserna sammanställda i två olika matriser, en för respektive tidsperiod.

Resultatet av jämförelsen mellan tidsperioderna visar att det skett en diskursiv förändring av medierapporteringen av metoo samt att de sociala strukturerna delvis går att återfinna i genusteorin.

In 2017 a movement had started which quickly reached a great crowd around the world, metoo. We thought that we saw something new and unique, but in fact a woman named Tarana Burke had already started the hashtag nearly a decade before.

The aim with the study was to investigate if there has been a discursive change in the media's reporting of the topic over time, and if it in that case reflects the social structures that is found in the gender system. The questions that the study aims to answer is the following: "How is metoo portrayed in Swedish media?", "Which discourses reveals and how can these be analyzed?" and "If there has been a change in discourse, how can these changes be explained?".

The method used to answer these questions was critical discourse analysis and to analyze the results social constructionism and gender theory was used.

The material used in the study has been news articles from Swedish media. Two different time periods have been chosen, the first one being 2017-10-15 to 2017-11-30, and the seconds one being 2018-10-15 to 2018-11-30. The articles have been analyzed based on Norman Fairclough's three-dimensional model which builds upon three different parts: texts, discursive practice and social practice. To get an overview of the material the different parts of the discourses have been put together into two different matrices, one for each of the time periods.

The result of the comparison has shown that there has been a discursive change in the media's reports about metoo and also that the social structures partially can be found in gender theory.