Bakgrund: I kursplanen och kommentarmaterialet för matematik står det att eleverna ska kunna välja matematiska metoder för att utföra beräkningar. Det är inte specificerat vilka matematiska metoder som anses lämpliga och därmed är det upp till läraren att välja vilka som ska presenteras. Tidigare forskning visar att det finns många olika räknestrategier att använda vid tiotalsövergångar i addition. I läroplanen står det även att eleverna ska få möjligheten att arbeta med olika representationsformer där laborativt material räknas som en representationsform. I forskningsbakgrunden framkommer det vilka negativa respektive positiva aspekter som finns kring användandet av laborativt material. I forskningsbakgrunden redogörs det för olika faktorer som kan påverka lärares val i undervisningen. Eftersom läroplanen inte specificerar vilka räknestrategier eller vilka laborativa material som ska användas i skolan ville vi undersöka vad lärare väljer att använda och varför.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka räknestrategier och hjälpmedel som lärare väljer att undervisa kring vid tiotalsövergångar i addition. Ett annat syfte är att undersöka hur lärare motiverar valet av räknestrategier och hjälpmedel. 

Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som har behörighet att undervisa inom matematik för årskurs 1–3. Lärarna fick svara på frågor som handlade om vilka erfarenheter de har kring hjälpmedel och räknestrategier. Lärarna svarade på hur de har gjort och varför de har gjort på det sättet. Intervjuerna transkriberades och sammanfattades i två mallar, en för hjälpmedel och en för räknestrategier. När materialet analyserades började vi med att koda, som innebar att söka efter ord eller fraser som uppkom ofta. Ett exempel på koder är när lärarna nämner vad de har använt både gällande räknestrategier och hjälpmedel. När tematiseringen gjordes fokuserade vi först på att särskilja hjälpmedel och räknestrategier. När det gällde lärarnas motivering kring valet av hjälpmedel eller räknestrategier kunde ytterligare teman finnas. "Hjälpmedel ska vara konkret" och "tillgång till material" är de teman som funnits kring motiveringen av hjälpmedel. "Väljer utifrån elevgruppen", "följer läromedlet" och "lärares erfarenheter" är teman som funnits kring motiveringen av räknestrategier.

Resultat: Resultatet visar att 10-basmaterial är det hjälpmedel som flest lärare använder vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer tallinje/linjal/måttband och spel. När det kommer till räknestrategier är standardalgoritmen den vanligaste, alla lärare i den här studien har valt att arbeta med den som en räknestrategi vid tiotalsövergångar i addition. Därefter kommer överbrygga tio/flytta över och delade tiotal/varje talsort för sig. Hur lärare motiverar valet av hjälpmedel och räknestrategier skiljer sig. När det gäller hjälpmedel har de flesta av lärarna uppgett att hjälpmedel ska vara konkret och ibland är det tillgången till material som bestämmer vilka hjälpmedel som används. När lärarna har valt räknestrategier uppger majoriteten att de utgår från elevgruppen eller helt enkelt väljer att följa det läromedel som används på skolan.