Bakgrund: Inflytande och demokrati har blivit en väsentlig del i förskolan och ett omdiskuterat ämne. Enligt läroplanen har alla barn i förskolan rätt till inflytande, pedagogerna ska utgå från barns intresse och öka deras förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. Barns förståelse för demokratiska principer ska pedagogerna arbeta med samt deras förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem. Pedagogerna ska ge barnen möjlighet att utveckla deras förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan (Skolverket 2018).

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna i förskolan ser på barns inflytande och hur de arbetar för att nå målen som rör inflytande och demokrati.

Metod: Kvalitativa intervjuer med 7 pedagoger på 3 olika förskolor.

Resultat: Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar kontinuerligt med barns inflytande och demokrati i förskolan. Samtliga av pedagogerna såg generellt mer möjligheter än hinder i deras arbete med inflytande i förskolan. Men en del dilemman som uppmärksammades var bland annat brist på personal, brist på tid, störningsmoment som uppkommer eller olika maktpositioner hos både barn och vuxna. Pedagogerna berättar att de utgår från läroplansmålen kring inflytande och demokrati genom att barnens intressen alltid är utgångspunkten när de utformar verksamheten. Genom att observera och vara lyhörd på vad barnen säger och gör så skapas ett demokratiskt klimat. För att ta tillvara på barnens idéer och viljor försöker pedagogerna säga ja istället för nej i så stor utsträckning som möjligt, för att neka barnen genom att säga nej så krävs det en bakomliggande tanke. För att kunna få inflytande underlättar det att ha det verbala språket menar pedagogerna. Genom att barnen verbalt kan säga vad det är de vill, tänker och känner ökar deras initiativ till inflytande.