Bakgrund

Genus, makt och inflytande är några av de begrepp som kontinuerligt benämns inom förskolans läroplan. Utifrån den här synvinkeln är dessa begrepp väsentliga värden och ämnen som förskolan på ett konkret och synliggörande sätt bör arbeta med. Komplexiteten hos begreppen kan bidra till svårigheter för pedagoger att kunna operationalisera läroplanens mål och riktlinjer, då dessa lämnar ett stort tolkningsutrymme för hur de ska komma till uttryck i verksamheten.

Utifrån den här motiveringen är det sannerligen av stort intresse att vidare uppmärksamma hur förskolelärare således tenderar att förhålla sig och agera gentemot barnen för att framhäva hur de kan påverka och möjliggöra för deras inflytande. Det är även av stor vikt att belysa hur barn, liksom flickor och pojkar, genom deras handlingar tillägnas makt och inflytande i samspel med varandra och hur det uppstår samt på olika sätt det kan uttryckas utifrån ett genusperspektiv.

Tre begrepp genomsyrar undersökningen, varav makt, inflytande och genus. Betydelsen av makt och inflytande och hur dessa begreppen uttrycks inom barns handlingar i undersökningen ligger i fokus och undersöks med leken som verktyg, då leken är en stor del av det sociala samspelet som pågår.

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att belysa hur flickor respektive pojkar förhandlar om makt och inflytande utifrån ett genusperspektiv samt hur föreskolpedagogers agerande och förhållningssätt kan påverka deras inflytande i verksamheten. Syftet tar utgångspunkt i samspel mellan barn och pedagoger och preciseras därmed utifrån följande frågeställningar:

Hur förhandlar flickor respektive pojkar om makt och inflytande i samspelutifrån genus?

Hur kan förskolepedagogers förhållningssätt och agerande påverka barns inflytande?

Metod

De forskningsmetoder som har använts för den här studien är icke-deltagande observationer i samband med fältanteckningar på två förskolor samt en allmän enkätundersökning. Enkätundersökningen skickades ut till nio förskolor inom kommunen för att lyfta fram respektive arbetslagens syn på begreppen makt, inflytande och genus och hur dessa uttrycks i verksamheten. Fältanteckningar fördes för att kunna dokumentera vad som hände i samtliga studieobservationer.

Resultat

Resultatet visar att det är pojkars förhandlingar av makt och inflytande som främst tydliggörs i samtliga studieobservationer genom de intar ett större fysiskt utrymme, agerar fysiskt i handling, verbalt och utagerande, medan flickor snarare inte har samma tendens av att behöva förhandla om makt och inflytande på samma sätt. Vissa studieobservationer har däremot också visat motsatsen. Pedagogers förhållningssätt och agerande har visat sig påverka barns inflytande genom att de omedvetet begränsar, fråntar och bortser deras inflytande i verksamheten.