För att utveckla kunskap om relationen mellan rektorers vardagliga arbete och lärande utvecklades en studie med syftet att studera och utveckla kunskap om hur rektorer i gymnasieskolor arbetar med ledning och utveckling. Två centrala frågeställningar var i fokus;- vilka förutsättningar och hinder upplever rektorer i det dagliga arbetet med fokus på hur det pedagogiska ledarskapet gestaltas i vardagen?- Hur leds förändringsarbete och utvecklingsprocesser i det dagliga arbetet utifrån ett kontextuellt perspektiv?

Totalt har tio gymnasierektorer observerats fyra dagar vardera och intervjuas individuellt samt i två fokusgrupper. Studien utgick från ett sociokulturellt och aktivitetsteoretiskt perspektiv där antagandet är att lärande utvecklas och formas tillsammans med andra. Resultatet visar hur rektorer på olika sätt arbetar för att bereda möjligheter för lärare att fullfölja den pedagogiska uppgiften. Detta görs individuellt med lärare och kollektivt i lärarlag, men även genom att återkommande kommunicera det pedagogiska uppdraget uppåt i organisationen, exempelvis till lokala kommunpolitiker och i relation till budgetarbeten och tolkningar av skolverkets olika direktiv. I arbetet med skolverkets direktiv kring t.ex. åtgärdsplaner visas hur utvecklingsarbete kring IG-varningar processas och leder till förändrade strukturer och nya pedagogiska insatser. Till skillnad mot tidigare forskningresultat där rektorer uttrycker ett ensamarbete, var rektorerna i den här studien samstämmiga i uppfattningen kring vikten av det kollegiala stödet som möjliggjordes genom fysisk närhet och öppna dörrar till rektorskollegor.En ytterligare dimension i det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet är att hantera den ökade digitaliseringen som innebär förändrade villkor för kommunikation, informationshantering och organisering av läraktiviteter. Digital kompetens och digital infrastruktur framstår som en förutsättning i dagens utbildning och skola och rektorerna behöver då hantera frågor av karaktären:

hur och i vilken utsträckning användande av digital teknik förändrar de sätt som lärare och elever uppfattar, förstår och tolkar kunskap- vilka nya sätt att organisera lärares kompetensutveckling som möjliggörs och kommer att vara produktiva- hur och varför olika aktiviteter öppnar upp för nya typer av lärarinterventioner när man ska stödja professionellas lärandeFrågorna får både pedagogiska och didaktiska konsekvenser och visar på områdets komplexitet, där aggregerade analyser av kunskapsläget är viktiga för både den fortsatta forskningen i området och för fortsatt verksamhetsutveckling.