Ingenjörer, som är nya i arbetslivet, är väl skolade i teknik och teknisk problemlösning. Men utmaningarna och fallgroparna i tekniskt utvecklingsarbete handlar inte så mycket om att lösa svåra tekniska problem, som om mänsklig interaktion, samarbete och ansvarstagande, vilket unga ingenjörer i allmänhet inte är tränade i. De har goda teoretiska och tekniska kunskaper från skolan, men saknar praktisk erfarenhet.
Frågan är om det är möjligt att hjälpa de oerfarnas erfarenhet på traven: Går det att bli erfaren snabbare?I en pågående fallstudie, som ingår i ett avhandlingsprojekt vid Högskolan Väst, studeras effekterna av ett tvåårigt utbildningsprogram för unga ingenjörer som bedrivs i regi av teknikkonsultföretaget Combitech. Fallstudien handlar om att bättre förstå unga ingenjörers utveckling under deras första tid i arbetslivet, dvs det första stadiet i uppbyggnaden av deras professionella erfarenhet och omdöme.Företagets avsikt med utbildningsprogrammet är att hjälpa deltagarna i deras utveckling att bli skickliga ingenjörer och konsulter, så att de snabbare blir effektiva i sitt arbete. Den aktuella fallstudien kan därför ses som en utvärdering.
Programmet har genomförts med drygt 30 grupper á 6-12 konsulter sedan 2006. Parallellt med att de har sina första konsultuppdrag, genomgår de interna utbildningar av olika slag. Kärnan är ett koncept för erfarenhetsutveckling omfattande en serie á 9 seminarier på olika teman med koppling till arbetslivet, där deltagarna reflekterar över sina erfarenheter från det arbete de utför.Vid ett avslutande seminarium skriver och reflekterar deltagarna över sin egen utveckling. Deltagarnas texter och reflektioner utgör fallstudiens empiriska material. Hur har de utvecklats under programmet? Vad har de lärt sig och hur har de lärt sig? Analyser av materialet har inletts under hösten 2019. Resultaten förväntas kunna ge implikationer på utformningen av såväl yrkesinriktad utbildning som introduktion av unga i arbetslivet.
Programmets seminarier bygger på en strukturerad metod för reflektion över praktisk erfarenhet genom läsande, skrivande och dialog, kallad dialogseminariemetoden. Metoden är ett av resultat av mångårig forskning om yrkeskunnande vid KTH, där man studerat den praktiska erfarenhetsbaserade kunskapens särart och sökt metoder att med hjälp av bl a konst och litteratur utveckla och överföra denna.
Trollhätttan: University West , 2019. p. 16-16