Bakgrund: Intresset för semantisk variation och semantisk förändring började för tusen år sedan då det fanns det ett stort intresse för etymologi som innebär ordets sanna betydelse Sjöström (2001, s. 29–30). I många fall kunde man komma med "falska etymologier". I de fall som man kunde lägga till ett ords tidigare betydelse kunde man inte presentera några förklaringar som ledde till den senare betydelsen (Sjöström 2001, s. 30). Generellt kan man säga att dessa tidiga försök inte nådde fram till några principer. Men vi kan notera att teorin om semantisk förändring har uppstått i antiken (Sjöström 2001, s. 30).

Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och analysera de olika betydelser som "nog" har, dels så som de beskrivs i ordböcker, dels så som de används i skriftspråk. Analysen syftar även till att beskriva vilka skillnader det finns mellan bruket av "nog" i rikssvenskan och finlandssvenskan.

Metod: Ordboksarbete är en stor del i studien eftersom den metodologiska utgångspunkten som används i studien är dels en kvantitativ metod där betydelser listas i ordböcker och dels en kvalitativ metod eftersom i arbetet undersöks hur "nog" används i olika kontexter.

Resultat: Det som har framgått från resultatet är att nog är ett ord som har flera betydelser och att dessa skiljer sig i rikssvenskan och finlandssvenskan. Från studien har vi sett att betydelsen i rikssvenskan syftar till något som är osäkert, men i finlandssvenskan syftar nog till något som visar säkerhet.