Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och en äldre befolkning gör att kognitiva sjukdomar ökar. Idag lever mellan 130000–150000 personer med kognitiv sjukdom och ungefär 80% av dessa får någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska besvär (BPSD). Dessa symtom kan till exempel yttra sig som oro och ångest. Det är en utmaning för både anhöriga och omvårdnadspersonal att bemöta dessa symtom och det krävs goda kunskaper i ämnet för att kunna ge personerna en god livskvalité och ett meningsfullt liv. Sjuksköterskan har i uppdrag att leda teamet i omvårdnadsarbetet och ska ha kunskaper om personalens kompetens för att på bästa sätt kunna bidra till en god omvårdnad.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka omvårdnadspersonalens uppfattningar om omvårdnadsåtgärder som utförs för att förebygga och lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom.

Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Fem deltagare inkluderades i studien och de var omvårdnadspersonal som arbetade på ett kommunalt demensboende. Urvalet av deltagare gjordes strategiskt för att få bästa möjliga information för att besvara syftet. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom att omvårdnadspersonalen har många bra strategier och tankar kring omvårdandåtgärder för att förebygga och lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom. Det framkom att ett personcentrerat synsätt med personen i fokus är mycket viktigt för ett bra omvårdnadsarbete. Vidare visar resultatet på att teamarbete med ett gott samarbete i arbetsgruppen och ett bra stöd från sjuksköterskan har stor betydelse i omvårdnadsarbetet när det gäller omvårdnadsåtgärder vid oro hos de boende. Deltagarna upplevde att de hade en god arbetsmiljö som gynnar omvårdnadsarbetet men att de ibland upplevde de att de saknade viss kompetens för att fullt ut kunna bemöta de boendes oro.

Slutsats: Personcentrerad vård har stor betydelse i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Arbetet är utmanade och det är viktigt att de som arbetar inom vården har rätt kompetens och förutsättningar för att på bästa sätt kunna förebygga och lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom.

Background: Sweden's population is getting older and an older population means an increase in cognitive diseases. Today, there is between 130000 and 150000 people with cognitive disease, and approximately 80% of these sometimes suffer behavioral and mental disorders (BPSD) during the course of the disease. For example, these symptoms may manifest as anxiety. It is a challenge for both close relatives and nursing staff to respond to these symptoms and good knowledge of the subject is required to give people a good quality of life and a meaningful life. The nurse is assigned to lead the team in the nursing work and must have knowledge of the staff's competence in order to best contribute to good nursing.

Aim: The aim of the study was to investigate nursing staff perceptions of nursing interventions being taken to prevent and alleviate anxiety for people with cognitive disease.

Method: The study has a qualitative inductive approach. Data was collected with semi-structured interviews. Five participants were included in the study and they were nursing staff who worked at a municipal dementia residence. The samples were chosen strategically to get the best possible information to answer the purpose. The collected material was analyzed with qualitative content analysis.

Results: The results showed that the nursing staff have many good strategies and thoughts on nursing interventions to prevent and alleviate the anxiety of people with cognitive disease. It turned out that a person-centered approach with the person in focus is very important for a good nursing job. Furthermore, the results show that teamwork with good collaboration in the working group and good support from the nurse is of great importance in the nursing work when it comes to nursing measures in case of anxiety among the residents. The participants felt that they had a good working environment that favors nursing work, but that they sometimes felt that they lacked some skills to fully respond to the residents' anxiety.

Conclusion: Person-centered care is of great importance in the care of people with cognitive disease. The work is challenging and it is important that those working in health care have the right skills and conditions to be able to best prevent and alleviate the anxiety of people with cognitive diseases.