Sammanfattning: Uppsatsen har undersökt huruvida lärare resonerar kring genrepedagogik och cirkelmodellens faser med fokus på samskrivning i fas 3. Uppsatsen inleds med en teoretisk översikt kring vad genrepedagogik och cirkelmodellen innebär. Vidare görs en metastudie där två studentuppsatser analyseras.

Bakgrund: Tanken med uppsatsen väcktes till liv när Hermansson et al. (2019) rapport kom till min vetskap. I rapporten riktas kritik mot cirkelmodellens fas tre. De menar att fas tre (samskrivning av text) inte ger de positiva resultat som sägs. Resultatet visade att fas tre kan konstrueras på flera olika sätt samt att samskrivning inte ger högre måluppfyllelse.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar kring genrepedagogikens uppbyggnad och cirkelmodellens faser med fokus på samskrivning.

Metod: Metoden som används är en metastudie. De utvalda uppsatserna har analyserats i förhållande till Kuyumcu (2013) samt Johansson & Sandell Ring (2015).

Resultat: Resultatet visar att lärarna resonerar mestadels kring genrepedagogikens förhållningssätt till Vygotskijs teori om lärande samt funktionell grammatik mer än Martin & Rotherys (1988) teori om lärande (cirkelmodellen). I resonemangen kring cirkelmodellen hamnar fokus på modelltexter och språkövningar. Endast de lärare som undervisar på språkintroduktionsprogrammet eller med nyanlända nämner att de aktivt arbetar med samskrivning. Cirkelmodellen och fas tre gynnar mest nyanlända elever, elever med svårigheter eller som har svenska som andraspråk. Högpresterande elever kan lätt tappa fokus och är i behov av mer utmaning.