Bakgrund: Att skapa en medvetenhet kring genuskonstruktioner och normer samt hur de konstrueras i litteratur, film, spel med mera, ser jag som ett mycket viktigt uppdrag i arbetet som svensklärare. Just därför vill jag bidra till att studera och analysera huruvida genusstereotypiska beskrivningar av kärlek, sex och kroppar förekommer i några av de mest populära ungdomsböckerna genom tiderna.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på hur den socialt kodade manliga blicken manifesteras gällande kärleksrelationer och därtill även sex och förförelse i fyra ungdomsromaner, samt att undersöka den attityd som texten framställer gentemot tidigare nämnda kategorier.

Metod: Metoden som använts för att undersöka uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ textanalys. Analysen avser inte att räkna eller mäta specifika element inom de skönlitterära texterna som är aktuella för uppsatsen. Istället ligger fokus på att synliggöra och analysera återkommande mönster inom dem.

Resultat: Genom att närläsa och analysera Efter Alaska (2016), Hungerspelen (2008), Om jag kunde drömma (2015) och Tretton skäl varför (2010) ur ett genusteoretiskt perspektiv, samt med stöd av Laura Mulveys teori om den manliga blicken, har flera stereotypiska beskrivningar av sex, kärleksrelationer och kvinnokroppen upptäckts. Samtliga verk har, i olika omfattning, moment som bygger på könsstereotyper och att fokus ligger på manliga preferenser och önskemål.