Bakgrund: Litteratur har i alla tider haft en betydande roll där den givit både kunskap och nöje för läsaren. När det skett samhällsförändringar går dessa ofta att spåra i litteraturen. Det är möjligt att se speglingar av samhället i litteraturen, alltså den verklighet som råder. Ibland har litteraturen också haft en motsatt funktion och gått emot de ideal som samhället förespråkar. I vår samtid är genus och normer aktuella ämnen, därför finner vi det intressant att titta närmare på hur dessa konstruktioner skildras i två litterära verk från olika tider. De valda verken är Jane Austens Stolthet och fördom (1813) och Simona Ahrnstedts Allt eller inget (2017).

Syfte: Syftet med denna uppsats är att synliggöra genusstrukturer i litteratur från olika tider, med fokus på skönlitterära kärleksromaner.

Metod: Vi har valt att göra en textanalys. Textanalysen utgår ifrån Josefsons (2013) och Nikolajevas (2017) genuskategorier i litteraturen samt Lowerys (1983) element i en kärleksroman.

Resultat: Kärleksromanens förändring speglar den förändring som sker i samhället. Det framkommer också i vår analys att det i båda verken läggs stort fokus på kvinnornas utseende även om normerna kring kvinnors utseende har förändrats. En skillnad på synen av kvinnors självständighet visar sig mellan verken, i synnerhet i äktenskap och karriär. Sammanfattningsvis visar det sig att kvinnliga protagonister tampas med liknande problemställningar i 1800-talets som i 2000-talets litteratur även om det tar sig uttryck på olika sätt.