Bakgrund: Skolsegregationen har ökat sedan 2009 och fortsätter öka än idag. Elever med högutbildade föräldrar och en god socioekonomisk bakgrund tenderar att dra fördelar och utnyttjar det fria valet av utbildning mer eftersom de lättare kan orientera sig på utbildningsmarknaden än elever och familjer med annan bakgrund (Ambrose, 2016). I Sverige infördes det fria skolvalet år 1992 vilket gav familjer och elever möjligheten att välja den utbildning och skola som ansågs vara det bästa valet för eleven. Tanken med det fria skolvalet från regeringens sida var att elevens valfrihet därmed skulle öka (Skolvalet, u.å).

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två grupper ungdomar med olika studieinriktningar tänkte vid val av gymnasieprogram och gymnasieskola, hur de ser på sitt framtida yrkesliv samt hur de ser på valprocessen och valet tre år senare.

Metod: Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ undersökning baserad på två fokusgruppintervjuer med fyra deltagare i varje fokusgrupp. Grupperna bestod endast av tjejer i årskurs tre då ena gruppen studerade ett yrkesförberedande program och den andra gruppen ett högskoleförberedande program. Denna studie tar upp Pierre Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus som sedan sätts i relation till resultatanalysen.

Resultat: Några centrala delar av resultatet i undersökningen visade att de bakomliggande faktorerna som påverkade elevernas gymnasieval skilde sig åt mellan grupperna och majoriteten av eleverna ville skaffa sig en utbildning efter gymnasiet. Grupperna var också överens om att de hade velat ha betydligt mer information i deras valprocess. Det var även skilda åsikter om hur de båda grupperna ser på sin utbildning idag tre år senare och vad de skulle vilja arbeta med i framtiden. Resultatet visade också att deltagarnas kulturella kapital, informationskapital skiljde sig åt i och med en rådande skillnad i hur mycket kunskap och information de hade och tog till sig gällande deras valmöjligheter. Flera deltagare visade på viljan att vilja studera vidare efter gymnasiet, de kan då antas ha högt kulturellt kapital, precis som Palme (2008) påpekade i sin studie. Resultatet visade också att deltagarnas habitus har format dem olika och därmed hade de olika synsätt och tankar angående deras val av gymnasieprogram och gymnasieskola samt deras framtida yrkesliv.