Syfte: Sverigedemokraterna har sedan intåget i riksdagen etablerat sig till att efter valet 2018 vara det tredje största riksdagspartiet. Nordiska motståndsrörelsen är ett parti som under de senaste åren uppmärksammats i samband med olika våldsdåd som varit riktade mot meningsmotståndare. I uppsatsen undersöks det hur Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen beskriver demokrati i respektive partiprogram.

Metod: Analysen inspirerades av Helds (1996) demokratimodeller.

Resultat: Det huvudsakliga resultatet av studien visar att båda partierna anger att det finns genetiska skillnader beroende på etnisk bakgrund. Sverigedemokraterna argumenterar för att medborgarskap inte är kulturellt betingat utan kan innehas genom en bland annat uppvisad lojalitet. Nordiska motståndsrörelsen anger explicit att genetiska likheter är en förutsättning för att kunna inneha ett medborgarskap. Partiernas syn på demokrati skiljer sig åt och det finns inom Nordiska motståndsrörelsen en skarpare gränsdragning över vem eller vilka som ska få ta del av demokratin.