Bakgrund: Förskolan är en plats där barn möts och skapar en gemenskap, vilket är av vikt för att barnen ska finna sig själva i den rådande kommunikativa kontexten. De yngre barnen som ännu inte bemästrat det talade språket ses använda kommunikativa redskap för att kunna initiera kontakt i de sociala situationerna som sker. På förskolan uppstår sociala situationer hela tiden men där kommunikationen som används är avsedd för olika intentioner. Måltiden är ett mer reglerat tillfälle där kommunikationen som ses användas av pedagoger ofta inriktar sig på att fostra barnen, något som försvårar uppdraget att tillgodose läroplanens riktlinjer om att stimulera barnens språkutveckling då det blir sekundärt i relation till fostran vilket resulterar i att barnens kommunikationssignaler inte upptäcks eller bemöts.

Syfte: Studera hur de yngre barnen utifrån de tre kommunikativa redskapen: kroppen, rösten och materialet, kommunicerar och initierar kontakt med sin omgivning i sociala situationer som sker under måltiderna. Dels för att synliggöra deras kommunikativa strategier utifrån redskapen men också för att se hur måltiden som är en komplex situation kan ha inverkan på kommunikationen som sker och hur pedagogerna bemöter de kommunikationssignaler som barnen sänder ut.

Metod: En kvalitativ studie med icke-deltagande observationer av en barngrupp på 13 barn och tre pedagoger med videoinspelningar som dokumentationsverktyg, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med samma tre verksamma pedagoger som komplement. Studien är har ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt.

Resultat: Studiens resultat visar att barnen använder sig av olika strategier med hjälp av kroppen, rösten och materialet för att hantera deras social delaktighet. Barnen är initiativtagare där de aktivt varierar strategier med olika kombinationer av de kommunikativa redskapen beroende på vad de vill förmedla och vem mottagaren är. De olika redskapen ses sällan användas var för sig utan ofta i kombination med varandra. Pedagogerna ses kommunicera med alla barnen men vissa kommunikativa redskap är lättare att plocka upp och bemöta än andra. Pedagogerna har tillsammansmed barnen skapat en gemensam kommunikationsstrategi som barnen ses använda i kommunikation med pedagogerna vilket bemöts väl.