Bakgrund: Drolett Creany (1995) säger att stereotypa könsroller riskerar att hämma barns identitetsutveckling. Kåreland (2013) hävdar att svenskundervisningen påverkar elevers uppfattning om genus. Med bakgrund i det kommer fyra olika barnböcker analyseras utifrån ett genusperspektiv för att se så om det går att identifiera stereotypa könsroller och i så fall se hur sådana beskrivningar kan se ut.

Syfte: Den här studien syftar till att undersöka genusaspekter i barnlitteratur med exempel hämtade från några av Astrid Lindgrens verk.

Frågeställningar: 1. Hur kan karaktärer i Astrid Lindgrens verk förstås i relation till stereotypa föreställningar rörande kön? 2. Hur ser eventuellt normbrytande beskrivningar av karaktärerna ut? 3. Hur relaterar beskrivningarna till över- respektive underordning rörande kön?

Metod: I det här arbetet är det en textanalys och mer specifikt innehållsanalys som använts som metod. Nikolajevas (1998) tabell ligger till grund för studien, den har även omarbetats genom att synonymer från NE (2019) har förts in i tabellen för att öka chanserna till att hitta adjektiv från tabellen i böckerna och på så vis kunna jämföra och analysera.

Resultat: Det är främst Pippi, Madicken och Ronja som bryter mot normerna. Exempelvis beskrivs alla tre som starka vilket är ett manligt kodat adjektiv enligt Nikolajevas (1998) tabell. Föräldrarna följer normen i de flesta fall även om det även där finns undantag. Boken om Emil i Lönneberga (Lindgren, 2004) är den bok som följer normerna mest. Det är ofta pappan i familjerna som är överordnad mamman och därför har mer makt.