Bakgrund: Ett av fritidshemmets uppdrag är att komplettera utbildningen i skolan. Skollagen och läroplanen formulerar uppdraget brett vilket lämnar rum för olika tolkningar av texterna. Samtidigt pekar forskningen på att fritidshemmet har en lägre status jämfört med skolan. Hur uppdraget tolkas och förverkligas i praktiken samt problematiken kring statusskillnaden och hur fritidspersonalen får legitimitet för sitt arbete är de centrala ämnena i denna studie.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka två fritidshem på två fristående skolor i Västsverige och hur de tolkade och arbetade med kompletteringsuppdraget samt om fritidspersonalen upplevde att de fick legitimitet från skolpersonalen för sitt arbete med detta.

Metod: Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tre fritidspedagoger på två olika skolor. Intervjumaterialet kodades och kategoriserades utefter studiens frågeställning och syfte.

Resultat: De centrala teman som undersöktes var Fritidshemmets uppdrag att komplettera utbildningen i skolan samt Fritidspersonalens status. Det analyserade intervjumaterialet visade att fritidspersonalen tolkade och arbetade på olika sätt med kompletteringsuppdraget. I den här studien gick det inte att komma fram till ett tydligt svar vad kompletteringsuppdraget innebar i praktiken på de två skolorna. Enligt intervjudeltagarna upplevde fritidspersonalen lägre status jämfört med skolan men samtidigt sa några att statusskillnaden är på väg åt en mer jämlik relation. I intervjuerna framkom tankar om att skolpersonal som inte samarbetade med fritidshemmet kunde kopplas till ett större ointresse kring fritidshemmets verksamhet. Vidare lyftes samverkan mellan skola, fritidshem och ledning fram som en avgörande faktor för att höja fritidshemmets status. Här beskrevs ett utvecklingsbehov, där samverkan mellan samtliga parter ofta brister och behöver förbättras.