Bakgrund: Tidigare forskning har visat att integrering av estetik i undervisningen kan i samband med inlärningen tillföra ökad kunskapsinhämtning och utveckling av flertalet förmågor och kompetenser hos eleverna samt även öka elevers självförtroende. Något annat som uppmärksammades i forskningen är att det förekommer olika åsikter om vad fältet estetiken omfattar. Under vår verksamhetsförlagda utbildning kunde vi notera att de flesta av eleverna hade en positiv inställning till estetiska inslag i undervisningen. Det som inte var synligt i klassrummen var i vilken utsträckning estetiken används i undervisningssammanhang. Med tanke på det och tidigare forskning som kom fram till att det finns fördelar med användningen av estetik ser vi det som värdefullt att belysa dagens pedagogers uppfattning om ämnet. Det finns även ett intresse av att erhålla en djupare förståelse för hur pedagogerna ser på kopplingen mellan estetik och barns inlärning.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur pedagogerna i grundskolans tidigare årskurser tolkar begreppet estetik och estetiska lärprocesser. Vi vill även undersöka om hur berörda pedagoger ser på kopplingen mellan estetiken och barns inlärning där större fokus läggs på användandet av estetiska lärprocesser i svenskämnet.

Metod: Materialet till studien samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod som i vårt fall innebär att vi utförde semistrukturerade enskilda intervjuer med ett antal verksamma pedagoger som arbetar med elever i årskurs F-3. Intervjuerna utfördes på pedagogernas arbetsplats på respektive skola och intervjusamtalen spelades in. Det insamlade materialet transkriberades och kategoriserades på det sättet som var relevant för studiens syfte.

Resultat: Efter genomförandet av vår undersökning kunde vi dra slutsatsen att de intervjuade pedagogerna var bekanta med begreppen estetik samt estetiska lärprocesser. Begreppen tolkades på ett likvärdigt sätt med andra ord de flesta av pedagogerna uppfattade begreppen som mångtydiga. Resultatet visade även att det råder en samstämmighet i att det rör sig om praktiskt och kreativt engagemang som kännetecknar estetiken i skolans verksamhet samt att pedagogerna hade en positiv inställning till användning av estetik i pedagogiska sammanhang. De intervjuade var övertygade om att estetik har en viktig roll i elevernas kunskapsinhämtning men de hade inte konkreta bevis på en tydlig koppling mellan estetik och barns inlärning. Enligt pedagogerna sågs inte estetiska inslag i undervisningssammanhang som något obligatoriskt utan något som tillhörde pedagogernas individuella val.