Bakgrund: Enligt forskning är det svårt att upptäcka barn som far illa. Anmälningsplikten i förskolan är därför viktig att forska kring för att pedagoger ska få mer kunskap om hur de ska förhålla sig till denna plikt. Vi satte oss in i ämnet genom att läsa forskning, vilket bidrog till att vi ville veta hur pedagoger förhåller sig till anmälningsplikten. Detta ger oss mer kunskap om ämnet. Våra förhoppningar är att studien kan bidra med kunskap till pedagoger i förskolan. Vi valde att intervjua pedagoger i förskolan för att få en insyn i pedagogers förhållningssätt angående anmälningsplikten.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om dilemman pedagoger i förskolan kan uppleva angående anmälningsplikten.

Metod: I studien använder vi oss av en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger på totalt sex förskolor i tre olika kommuner. Vi har använt kodning och tematisering som analysmetod av intervjuerna.

Resultat: Det framkom i analysen att pedagogerna förhåller sig likvärdigt angående anmälningsplikten. Det framkom däremot att pedagoger förhåller sig olika gällande anmälningsprocessen, från att pedagoger misstänker till att en anmälan genomförs. Pedagogerna påpekar vikten av att göra en orosanmälan när de känner en oro, misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. När pedagoger misstänker att barn far illa agerar de genom att göra olika övervägande där de uppmärksammar tecken. Pedagogerna samtalar med vårdnadshavare om de känner en oro. De samtalar och överväger med kollegor och chefen när tecken på att något inte stämmer uppstår. De kan rådfråga socialtjänsten, där kan de få svar på om de bör göra en orosanmälan eller inte. Pedagogerna dokumenterar även om barnen utrycker något de varit med om eller tecken de har upptäckt. När det gäller de problem som kan uppstå vid en orosanmälan kan det vara känslor, både hos pedagoger och vårdnadshavare. Svårigheter är vårdnadshavares agerande, men också att förtroendet till pedagogerna kan försvinna. En annan svårighet kan vara om de är oense i arbetslaget. Pedagogerna hanterar eventuella problem genom att få stöd genom socialtjänsten. Det framgår att vårdnadshavare kan ha en rädsla för socialtjänsten. Då informerar pedagogerna vad socialtjänsten faktiskt innebär, att de är en insats för familjen. Tid och kunskap upplevs vara olika från pedagog till pedagog. Vår uppfattning är att pedagogerna agerar när de känner en oro på ett eller annat sätt.