Bakgrund: Det finns tendenser som indikerar att droganvändning har ökat de senaste 12 åren bland svenska gymnasieelever. Det finns också tydliga könsskillnader i användningsfrekvensen där manliga gymnasieelever brukar mer droger än kvinnliga elever. Riskfaktorerna mellan könen skiljer sig på så sätt att mäns riskfaktorer till droganvändning störst del utgörs av biologiska faktorer medan kvinnors riskfaktorer till droganvändning störst del utgörs av miljöfaktorer. Det är viktigt att uppmärksamma detta problemområde, på grund av att droger kan leda till psykisk ohälsa, kriminalitet och social marginalisering.

Syfte: Studiens syfte är att mäta svenska gymnasieelevers drogvanor och om/hur dessa varierar mellan kön och enligt deras ålder.

Metod: Studien använde deskriptivt och jämförande statistiska (Shapiro-Wilks test, Spearman korrelation och Mann-Whitney U-test) metoder. Data som används baseras på 280 svenska gymnasieelevers självrapporterade drogvanor med instrumentet "Drug Use Disorders Identifikation Test (DUDIT)". Tidigare validerat cut-off ≥ 6 för manliga och ≥ 2 poäng för kvinnliga elever används att identifiera elever med drogrelaterade problem/beroende.

Resultat: Resultatet visade att cirka 10 % av svenska gymnasieelever har någon form av drogvana. De manliga eleverna skattade sig högre än de kvinnliga eleverna angående deras drogvanor (de använde droger i större utsträckning) medan de kvinnliga eleverna visade sig ha problem med droger i tidigare åldrar än deras manliga klasskamrater. Cirka fyra procent av manliga och åtta procent av kvinnliga elever som hade drogrelaterad problematik/beroende enligt tidigare validerat cut-offerna.

Konklusion: Svenska manliga gymnasieelevers droganvändning är allvarligare än kvinnliga elever, medan större andel av kvinnliga elever har drogrelaterad problematik/beroende och dessa uppkommer redan i tidigare ålder än hos deras manliga klasskamrater. Studien lyfter frågan om behov av ny validering av cut-off för könsspecifik identifiering av individer med drogrelaterad problematik/beroende.

Background: Studies indicate that drug use has increased the last 12 years among Swedish high school students. There is also a clear gender difference in the frequency of drug use where male high school students use more often drugs than female students. There is a difference in the risk factors between the genders. Biological factors are dominant riskfactors for men's drug use while for females there are more dominant environmental riskfactors. It's of high importance to asses updated information about adolescents' drug use habits, because drug use can lead to sever and chronic mental ill-health, criminal behaviors and social marginalization.

Aim: The aim of the present study is to measure the drug use habits and describe it by gender and age in a sample of Swedish high school students.

Method: The study used descriptive and comparative statistical (Shapiro-Wilks test, Spearman correlation and Mann-Whitney U-test) methods. Information assessed from 280 Swedish high school students about their drug use habits with the instrument Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT). Previously validated cut-off ≥ 6 for male and ≥ 2 points for female students were used to identify students with drug related problems/dependence.

Results: The result showed that about 10 % of the Swedish high school students have some form of drug use habit. The male students scored higher than the female students concerning their drug use habits (they used drugs in a greater extent) meanwhile the female students showed a drug related problems/dependence in a younger age than their male classmates. According the previously validated cutoffs about 4% of male and 8% of female high school students have drug related problems/dependence.

Conclusion: In a sample of Swedish high school students male students reported more serious drug use habits than female students, while a larger proportion of the female students had drug related problems/ dependence, which also emerged in earlier ages than in their male classmates. The study raises the question of the need of a new validation of the cut-off for a gender specific identification for Swedish adolescents with drug related problems/dependence.