Syftet med studien är att identifiera orsaker till att människor har ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd samt att få kunskap om huruvida arbetsmetoder hos en arbetsmarknadsenhet utformas i samspel med orsakerna som framkommer. Det finns olika definitioner på vad ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd är, i denna studie räknas en långvarig mottagare som den som har varit aktiv hos försörjningsstöd i tio månader eller mer. Detta efter Socialstyrelsens (2014) bestämmelser. Studien inriktar sig på en mellanstor kommun i Sverige som anses representativ för studiens syfte. Studien har använt sig av en blandning av en kvantitativ och kvalitativ metod. Med den kvantitativa metoden har datamaterial inhämtats i början av mars 2018 från ett dokumenteringssystem vid namn Procapita som innehöll 198 klienter baserat på ålder, kön samt orsaker hos klienter med ett långvarigt mottagande. Datamaterialet har omvandlats och sammanställts till olika diagram i statistikprogrammet Excel. Resultaten av diagrammen påvisar sju orsaker bland dessa klienter. Arbetslöshet och sjuka klienter med ett läkarintyg eller läkarutlåtande var de vanligaste orsakerna. Sedan kom sjuka utan läkarutlåtande, som innebär att de endast är sjuka i dagsläget utan varken ett läkarintyg eller läkarutlåtande, missbruk, diverse orsaker som innehöll hel-deltidsarbete, sommarjobb, ensamkommande samt de som hade skuld eller satt i fängelse. Sista orsaken till ett långvarigt mottagande var arbetssökande. I samband med den kvalitativa metoden genomfördes en semistrukturerad intervju med en socialarbetare från kommunen. inför intervjun skapades en intervjuguide som formulerade frågor som frambringa kunskap till studiens syfte. Intervjun spelades in och överfördes från tal till skrift. Resultatet av intervjun var att arbetsmetoder var anpassade till individens behov i nuläget. Genom att presentera orsaker som framkommit i studien har fokus sedan lagts på huruvida dessa samspelar med arbetsmetoder. Resultatet påvisar att arbetsmetoder inte utformas efter orsaken individen har till ett långvarigt mottagande av försörjningsstöd, det finns istället flera förklaringar till att en orsak blivit till och det är utefter dem händelser som skett i livet samt efter vart individen befinner sig i nuläget och vad den enskilda individen själv tycker är viktigt som är väsentligt i hur socialarbetare utformar sina arbetsmetoder. 

The purpose of the study is to identify causes among people with a long-term reception of support support and to gain knowledge about whether working methods at a labor market unit are designed in conjunction with the causes that arise. There are different definitions of what a long-term receipt of economic support is, in this study, a long-term recipient is considered to be the one who has been active in economic support for ten months or more. This is in accordance with the provisions of Socialstyrelsen (2014). The study focuses on one mediumsized municipality in Sweden that is considered representative to the purpose of the study. The study has used a mixture of a quantitative and qualitative method. With the quantitative method, data-material has been obtained at the beginning of March 2018 from a documentation system by name Procapita which contained 198 clients based on age, sex and causes of clients with a long-term receipt. The data-material has been converted and compiled into different charts on Excel statistics program. The results of the charts show seven causes amongst these clients. Unemployment and sick clients with a medical certificate or medical opinion were the most common causes. Then there were the sick without a basis, meaning that they were only sick at present with neither a medical certificate nor a medical opinion, then came drug abusers, various causes that included full-time work, summer jobs, unaccompanied minors and those who were guilty or imprisoned. The last cause for a long-term reception was job seekers. In connection with the qualitative method, a semi-structured interview was conducted with a social worker from the municipality. Before the interview was conducted, a plan was made on how the questions would be formulated to generate knowledge to the purpose of the study. The interview was recorded and transferred from speech to writing. The result of the interview was that working methods were adapted to the individual's needs at present. By presenting causes that have emerged in the study, focus has then been placed on whether these interact with working methods. The result shows that working methods are not designed for a cause per se, instead there are several explanations for why a cause has become and it is after those explanations and after the individuals needs at present and what the individual person thinks is important in how social workers design their working methods.