År 1991 ändrades det allmänna lämplighetsvillkoren i FBL 3:1 och de uttalanden i förarbetena som låg till grund för ändringarna gjorde det möjligt att på landsbygden bilda större bostadsfastigheter med mark för annan kombinerad verksamhet, till exempel mindre djurhållning eller odling. Enligt tidigare praxis skulle en bostadsfastighet endast innehålla sådan mark som hade karaktären av att vara tomtmark. I denna studie ingår en rättsdogmatisk del där gällande rätt tolkats utifrån förarbeten, rättsfall och doktrin kopplat till lämplighetsbedömningen av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Baserat på de olika rättskällorna har några ramar kunnat definieras, bland annat att det finns tre typfall där skog får läggas till en bostadsfastighet, att 3,5 hektar är ordinär storlek för en bostadsfastighet kombinerat med mindre djurhållning, att det ska råda restriktivitet gällande att bilda stora bostadsfastigheter inom strandskyddsområde samt att det är tillåtet att bilda en bostadsfastighet bestående av flera skiften så länge det råder ett funktionellt samband mellan dom och avståndet inte är för långt. Bortsett från dessa konstateranden ter sig dock rättstillämpningen variera från fall till fall beroende av att det är många olika faktorer som måste vägas samman när lämplighetsbedömningen görs. Det har därför varit svårt att dra några mer generella slutsatser. Utifrån resultatet av den rättsdogmatiska studien har en rättssociologisk studie genomförts där förrättningar inom Västra Götalands län år 2018 har studerats. Totalt har 269 st större bostadsfastigheter med kombinerade ändamål bildats och för dessa har statistik tagits fram. Resultatet visar bland annat att stora bostadsfastigheter bildats i alla länets kommuner utom två, att medela realen är 4,5 hektar, att det vanligaste kombinerade ändamålet som ingår är djurhållning, att de flesta fastigheter består av ett skifte och att det är 48 st fastigheter som är belägna inom strandskyddsområde. Fem förrättningar som överklagats och tagits upp för prövning i mark- och miljödomstolen har även studerats för att undersöka vad länsstyrelsen anser vara olämpligt gällande stora bostadsfastigheter på landsbygden.

In the year 1991, the general suitability conditions in FBL 3:1 was revised and the statements in the preparatory work made it possible to form larger properties for housing with additional ground suitable for other purposes than housing, such as ground for smaller animal retention or cultivation. According to prior practice in the field, properties purposed for housing was limited to only containing enough ground to cover the space needed for buildings and gardens. This thesis applies the scientific method of legal dogmatics in order to examine the applicable law. The method includes analysis of preparatory work, court cases, and doctrines that is relevant to understanding how the general suitability condition should be applied in cases where large properties for housing with additional ground for other purposes in rural areas are formed. Based on the different sources of analysis some parts of what could be viewed as a framework for the law has been defined. The study shows that there are three typical cases when it is allowed to include forest land in properties for housing. Furthermore, it shows that the ordinary areal size of properties with the sole combined purpose of retention is considered to be 3,5 hectares. It can also be concluded that forming properties within the general protection area of beaches must be done with great restrictiveness and lastly it is allowed to form properties that consists of more than one unit as long as the units has a functional connection in relations to each other. The applicable law seems to vary from case to case depending on the many factors that must be considered when the general suitability condition is applied. Therefore, it has been difficult to draw more detailed conclusions from this part of the study. This thesis also contains a legal sociologic study in which the documentation from the creation of multipurpose properties in Västra Götaland, Sweden, has been converted into statistics and compared with the results of the legal dogmatics study in order to determine how the law is applied in reality. The study showed that a total of 269 properties had been created in the year 2018. The properties have been created in every council except two, the areal mean is 4,5 hectares and the most ordinary combined purpose is retention. Most properties are created as one sole unit and lastly there are 48 properties that are created within the general protection area of beaches. The legal sociologic study was concluded with five cases where the creation of multipurpose properties which had been appealed to the land and environment courts. They were studied in order to determine what the county government considers to be a property that does not conform with the general suitability conditions.