Familjehemsplacering är den vanligaste placeringsformen i Sverige när barn av olika anledningar inte kan bo kvar i sitt hem. Biologiska barn blir mer eller mindre delaktiga i familjehemsuppdraget. Studiens intresseområde inriktar sig på dem, då det finns en risk att de lämnas utanför en utvärdering och att deras synpunkter inte beaktas. Syftet med studien är att undersöka hur en familjehemsplacering berör biologiska barn i ett familjehem och vilka upplevelser och erfarenheter de har av att växa upp i en familj som tar emot familjehemsplaceringar. Frågeställningarna studien utgått ifrån är; Hur ser vuxna personer som vuxit upp i familjehem på familjehemsuppdraget ur ett barns perspektiv? Vilka erfarenheter och uppfattningar finns kring delaktighet och påverkan i familjehemmets vardag? och Hur beskriver de sin syn på uppväxten som biologiskt barn i ett familjehem sedan de blivit vuxna? Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har samlats in genom en semistrukturerad intervjumetod, med fyra informanter som vuxit upp med familjehemsplaceringar. Studiens utgångspunkt är att få fram upplevelser och erfarenheter som kan ge en fördjupad möjlighet att få fram uppfattningar från de som vuxit upp som biologiskt barn i ett familjehem. Resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Teman som framkom var; delaktighet, ansvar, barnets perspektiv samt råd och vägledning. Informanterna uppgav en ambivalent grundsyn till familjehemsuppdraget, då det varken var övervägande negativa eller positiva erfarenheter de fått under uppväxten. Analysen visade även på svårighet att avgöra om uppfattningarna kom från ett barns perspektiv eller om det var erfarenheter utifrån en vuxens perspektiv. Diskussionen behandlar råd till familjehemsföräldrar och professionella inom socialt arbete samt etiska aspekter gällande biologiska barns delaktighet i familjehemsvård.