Socialstyrelsens undersökningar påvisar att många äldre och framförallt äldre män upplever ensamhet vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta medför relevans för socialpedagogiken att uppmärksamma och arbeta för att möta äldre män och deras eventuella behov. Syftet i föreliggande studie är att belysa vad gemenskap och delaktighet innefattar för äldre män i tredje åldern i deras vardag och hur eventuella behov kan tillgodoses på träffpunkten eller i andra sociala sammanhang. Studiens frågeställningar innefattar hindrande och möjliggörande faktorer för socialgemenskap, vilken betydelse relationer och gemenskap har för män samt hur träffpunkten kan vara en del i mäns liv. I studien deltar sex äldre män, tre besökare vid träffpunkten och tre icke besökare samt en personal vid träffpunkten. Tre av dessa män är sammanboende och tre är ensamstående. Kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer utfördes tillsammans med studiens sju informanter. Efter avslutade intervjuer analyserades dessa med hjälp av tematisk analys. Delaktighetsteorin är den använda teorin och gemenskap, tredje åldern & ett gott åldrande är de begrepp som används i studien. Resultatet i studien visar på att gemenskap och delaktighet framhålls vara av vikt i vardagen på äldre dar för samtliga av studiens informanter. Vidare framkommer att i den undersökta kommunen är endast 10% av besökarna vid träffpunkten män, samtidigt görs inga riktade försök att öka antalet manliga besökare. Rådande normer i samhället bygger på att den enskilde själv ska hantera att skapa sig social gemenskap. Då denne inte klarar detta kan det medföra negativa konsekvenser för den enskilde. Detta utgör en socialpedagogisk utmaning för socialarbetaren i form av att möjliggöra gemenskap och delaktighet för äldre som av någon anledning befinner sig ofrivilligt utanför gemenskapen.