Integrationspolitiken har under 2000-talet genomgått ett antal förändringar som lett till att etableringsprogrammet skapats. Till skillnad från etableringsreformen som tillkom 2010 och var en rättighetslag, så är etableringsprogrammet ett program som kräver individens aktiva deltagande. Studiens syfte var att studera arbetsförmedlares upplevelser av etableringsprogrammet för nyanlända kvinnor. Frågeställningarna som använts i studien är: vilka möjligheter och svårigheter möter nyanlända kvinnor på individ och samhällsnivå under etableringsprogrammet, på vilket sätt upplever arbetsförmedlare att etableringsprogrammet räcker till för nyanlända kvinnor till delaktighet och inträde i arbetslivet samt vilka metoder används av arbetsförmedlarna för att hjälpa nyanlända kvinnor att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Fyra arbetsförmedlare som arbetar med etableringsprogrammet deltog i studien. I studien har kvalitativ ansats använts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats med tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten som har använts för att analysera materialet är genusperspektivet där empowerment, delaktighet och integration uppkommit som delområden. Resultatet visar att nyanlända kvinnors tidigare erfarenheter är betydande faktorer för deltagandet i etableringsprogrammet. Det framkommer även att arbetsförmedlare använder etableringsprogrammet som motiverande och stärkande insats samt arbetar med kvinnors delaktighet. Arbetsförmedlare upplever att det finns fler tillgängliga mansdominerade yrken/utbildningar att erbjuda än det kvinnorna efterfrågar. Normer och värderingar påverkar arbetsförmedlares upplevelser i arbete med nyanlända kvinnor. För att etableras på arbetsmarknaden anser en del arbetsförmedlare att nyanlända kvinnor bör ändra sitt levnadsätt.