Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur genus skapas och återskapas i skolvärlden. Vi har genom en kvalitativ metod utfört fem semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Vi har med användning av Hirdmans (1988) teori om genuskontraktet analyserat med hjälp av en tematisk analys, det empiriska materialet. Vi analyserade fram tre centrala teman som vi valde att kalla den egna ”genusregelboken”, att exponera det dold och den hierarkiska genusordningen. I studiens resultat- och analysdel går att läsa om att det är slumpen som avgör hur mycket genustänk och praktiska övningar som barnen får till sig beroende på vilken lärare de har. Det visade sig att det är lärarens engagemang och intresse för genus som styr det arbetet. Vidare kunde vi tolka att både lärare och elever ständigt skapar och upprätthåller de traditionella könsmönstren i form av beteenden bland barnen och hur lärare väljer att kategorisera barnen genom att tilldela en förväntad könsroll. Det sista temat vi skapade har sitt fokus i jämställdhet i skolan då samtliga lärare ansåg att genus handlar om flickor och pojkars lika rättigheter. De arbetar på flera olika sätt, med lekar och diskussioner för att problematisera de traditionella könsmönstren som finns. Trots skolans ständiga arbete med genus har vi i vår diskussion konstaterat att genus inte är något som en blir färdig med när en gått klart skolan, det är något som en har med sig hela livet och som en sedan kommer att föra vidare till den yngre generationen.