Bakgrund: Varje år drabbas cirka 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner på våra sjukhus. En orsak till detta är hälso- och sjukvårdspersonalens brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Idag är det vanligare att vård bedrivs i hemmet för de patienter som inte behöver vara kvar på sjukhuset för att få vård samt för de patienter som fysiskt inte kan ta sig till vårdcentralen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva aspekter av betydelse för sjuksköterskors möjlighet att utföra basala hygienrutiner hemma hos patienter i ordinärt boende.

Metod: Denna studie bygger på individuella intervjuer med åtta sjuksköterskor och två distriktsköterskor. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, för att beskriva och förstå sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner.

Resultat: Hemmamiljön hade stor betydelse för hur väl de basala riktlinjerna kunde följas, det vill säga om det var smutsigt eller rent. Genomgående hos patienterna förvarades handskar, handsprit och förkläde i hallen vilket sågs som ett strategiskt bra ställe för handspriten men inte för handskar och förkläde då detta var längre från den plats patienten befann sig för att få sin omvårdnad. Ibland var materialet slut när informanterna kom hem till patienten. Flera informanter beskrev att de hade med sig egna handskar, förkläde och handsprit i sin väska för att vara säkra på att det skulle finnas.

Slutsats: Att ha någons hem som arbetsplats är en komplex situation eftersom det är din arbetsplats men du är även gäst i patientens hem. Att ställa krav på patienten gällande förvaring och renlighet i hemmet kan vara svårt och kräver god kommunikation.

Background: Every year 65 000 people are exposed with a health care-associated infection. Health care personals lack of compliance to hygiene routines are one cause. Today it is more common with health care in the patients' home if they no longer need to be in hospital care or if they are physically incapable to go to the primary care center.

Aim: The aim of this study was to describe aspects of importance regarding nurses' possibilities to conduct basic hygiene routines in patients' home.

Method: This study was based on individual interviews with eight nurses and two district nurses. The interviews have been analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach to describe and understand the nurses experience with basic hygiene routines.

Results: The home environment had a significant meaning to how well the informants could follow the hygiene routines, i.e. if it was a dirty or a clean household. Materials such as gloves, apron and hand disinfectant were usually placed in the hallway which was strategically good placement for the hand disinfectant but not for the gloves or apron because it was too far away from the patient and the place where the patient got his/her care. Sometimes the material in the patients' home was all out. Several of the informants described that they had a bag witch among other things contained gloves, apron and hand disinfectant so that they would never run out.

Conclusion: To have someone's home as a working environment is a complex situation because even though it is your work environment you are still a guest in the patients' homes. To demand storage and sanitation in patients' homes can be hard and require good communication.