Bakgrund: I min studie ville jag undersöka hur och på vilka sätt pedagogerna arbetar med läsning och uppmuntran till läsning på fritidshemmet. I Skolinspektionens (2018) granskning framkommer nämligen att det i fritidshemmet inte arbetas tillräckligt med läsning, och att de allra flesta fritidshem som granskats behöver utveckla sitt arbete och sin undervisning kring läsning. Detta är även något som jag sett under min verksamhetsförlagda utbildning där jag observerade att läsningen kom i skymundan. Mitt resultat baserades på intervjuer med pedagoger i två skilda fritidshem.

Syfte: Föreliggande studies syfte var att belysa pedagogers förhållningssätt till läsning och hur de stimulerar elevers läsintresse på fritidshemmet.

Metod: För att uppfylla mitt syfte och besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa metoder och av samtal med hjälp av intervjuguide. Min studie har genomförts på två fritidshem i två olika kommuner för att data och resultat skulle kunna jämföras med varandra.

Resultat: Resultatet av min studie visar på skilda förhållningssätt till läsning i undervisningen på fritidshemmet. På ett fritidshem med elever med en stor andel med annat modersmål än svenska arbetas det i hög grad med språkutvecklingen i form av läsning. På det andra fritidshemmet med en mycket liten andel elever med annat modersmål än svenska arbetas det inte alls med läsning i dagsläget. De fysiska möjligheterna till läsning skiljer även de båda fritidshemmen åt. På det fritidshem där det inte arbetas aktivt med läsning saknas fysiska möjligheter i form av få lokaler och ett sämre utbud av litteratur. På det andra fritidshemmet finns chansen till både god litteratur från ett bibliotek och chansen till att sitta i lugn och ro för att läsa. Inget av fritidshemmen har dock lokaler som bjuder in barnen till att läsa självmant.