Bakgrund: Fler elever behöver arbeta konkret för att kunna bemästra abstrakta tankesätt. Utforskande samtal och interaktion med andra kan leda till fördjupade kunskaper inom matematik. Läroböcker ger inte eleverna chans att utveckla förmågan att föra logiska resonemang (Skolinspektionen, 2009), vilket ett varierande arbetssätt, som exempelvis laborativt material och utforskande samtal möjliggör. Arbetet med olika representationsformer, vilket innebär att uttrycka sig med bild, språk, material m.m., och prata om matematik är en viktig del av matematik-undervisningen. Ett laborativt arbetssätt kan gynna elever till att, ur ett långsiktigt perspektiv, utveckla mer abstrakta tankesätt och fördjupa sina kunskaper inom matematik.

Syfte: Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur elever använder laborativt material och hur det påverkar samtalet vid användande av Talk Moves. Utifrån studiens syfte formulerades undersökningens frågeställningar, den första med syfte att synliggöra elevers hantering av och vad man som lärare behöver ta i beaktande vid användning av laborativt material i utforskandesamtal. Den andra frågeställningen syftar till att åskådliggöra hur Talk Moves frågestrategier kan användas effektivt vid användning av laborativt material.

Metod: För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes tre matematiklektioner med laborativt material för årskurs 3. Vid lektionerna agerade jag deltagande observatör. Lektionerna spelades in med ljudupptagning som kombinerades med fältanteckningar.

Resultat: Studiens resultat visar hur lektionsupplägg, utbud av laborativt material samt förståelsen föruppgiften m.m. har betydelse för ett laborativt arbetssätt vilket lärare bör ta hänsyn till. I det samtalet framställdes tydligt vilka Talk Moves som uppmuntrade eleverna till att förstärka både lösning och språk med hjälp av det laborativa materialet. När eleverna exempelvis förklarade lösningarna ökade användandet av det laborativa materialet medan det under sammanfattningen inte nyttjades alls.