Bakgrund Fysisk aktivitet och stillasittande är områden som debatteras allt mer. Debatterna handlar främst om barns ökande psykiska ohälsa, ökat stillasittande på grund av teknologins framfart samt brist på naturlig fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet påverkar inte bara den fysiska hälsan utan har även flertalet positiva effekter vad gäller bland annat den psykiska hälsan. Enligt Lgr11 (Skolverket, 2018) ska skolan ge barn möjlighet till fysisk aktivitet dagligen och enligt rekommendationer ska barn få minst 60 minuters rörelseaktivitet dagligen utöver den ordinarie idrottsundervisningen. Skolans verksamhet har ett viktigt uppdrag att bidra till ökad fysisk aktivitet och regeringen har ökat timplanen i idrott och hälsa från och med läsåret 2019/20. Vi blev intresserade av vilken plats den fysiska aktiviteten får på fritidshemmet samt hur den prioriteras.

Syfte Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om fritidslärarens syn på sitt uppdrag för att främja fysik aktivitet i fritidshemmet och deras förutsättningar för att arbeta med detta.

Metod För att besvara undersökningens frågor valde vi att använda oss av intervjuer. Våra intervjuer utfördes på sex olika skolor i en kommun i Västra Götaland.

Resultat Sammanfattningsvis visar vårt resultat att samtliga fritidslärare anser att fysisk aktivitet är betydelsefullt, men synen på fysisk aktivitet är varierande. Alla fritidshem bedriver fysisk aktivitet men i vilken grad den bedrivs är varierande på grund av olika förutsättningar. Hur fritidslärarna motiverar och planerar sitt arbete med fysisk aktivitet kan vi se skiljer sig åt, där samtliga fritidslärare betonar vikten av det kompensatoriska uppdraget. En annan aspekt är att samtliga fritidslärare betonar vikten av det egna intresset för rörelse och fysisk aktivitet och menar att det är en bidragande faktor till i vilken grad det bedrivs på fritidshemmet.