Bakgrund: Tidigare internationella studier, PISA (Skolverket, 2016) och PIRLS (Skolverket, 2017), visar på att läsförståelsen hos barn i svenska skolor har försämrats under de senaste åren. Studierna visar även att eleverna behöver ges undervisning kring läsförståelsestrategier parallellt med varierad undervisning för möjlighet att förbättra resultaten. Läsförståelse innefattar kunskaper om att tolka och förstå text. Läsaren behöver ges möjligheter till att interagera med texten för att kunna skapa djupare förståelse för den. För att utveckla elevers läsförståelse krävs det att eleverna även ges möjlighet till tankemässig bearbetning av texten. Genom textsamtal kan elever ges tillfälle att synliggöra och anamma läsförståelsestrategier. Textsamtal bidrar till att luckor från texten förtydligas och diskuteras, kopplingar till egna erfarenheter görs, svåra ord och begrepp förtydligas samt att tillfälle för djupare analyser och tolkningar tillhandahålles. Genom diskussionen från textsamtalet blir texten mer begriplig för eleverna vilket skapar djupare förståelse.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med empiri kring hur elever i yngre åldrar kan stödjas i att utveckla sin läsförståelse med hjälp av textsamtal.

Analysverktyg: De analysverktyg vi använt oss av för att utföra vår studie är det sociokulturellaperspektivet och begreppet textrörlighet. Det sociokulturella perspektivet utgår från att människor samlar kunskaper genom social interaktion. Samspel mellan grupp och individ står i fokus och språket anses som det viktigaste redskapet. Genom att elever får möjlighet till att arbeta i grupp kan de med stöd och vägledning ta ett steg längre i kunskapsutvecklingen. Genom undervisning där eleverna får interagera med varandra kan de tillsammans utvecklas en nivå högre eftersom de ges möjlighet till att upptäcka nya infallsvinklar, omorganisera sin kunskap samt ges större förståelse. Med hjälp av begreppet textrörlighet ges stora möjligheter till att både analysera elevers läsförståelse samt stötta dem i sin läsutveckling. Begreppet delas in i tre huvudkategorier: textbaserad textrörlighet, utåtriktad textrörlighet samt interaktiv textrörlighet. Textbaserad textrörlighet innebär förmåga att röra sig inom texten, både på textens bokstavliga nivå samt mer djupgående. Det handlar bland annat om att utbryta huvudpunkter, sammanfatta, fylla i luckor, kritiskt granska samt reflektera över texten. Den utåtriktade textrörligheten innefattar att se bortom raderna genom att associera andra kunskaper och erfarenheter till texten. Den sista aspekten av textrörlighet benämns interaktiv textrörlighet och innefattar förmåga att reflektera kring texten som estetisk konstruktion. Eleven ska då visa förståelse kring textens budskap, syfte, uppbyggnad, dess funktion samt hur text och läsare kan påverkas av varandra.

Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie då vi intresserar oss för att studera elevers läsförståelse. Textsamtal har utförts i samband med observation för att fastställa elevernas kunskapsutveckling. I samband med observationen har ljudupptagning, anteckningar samt transkribering nyttjats. Textsamtalet, observationen och transkriberingen har därefter analyserats med hjälp av analysverktygen.

Resultat: I textsamtalet visade eleverna på god textbaserad textrörlighet, då de förmådde att förstå texten genom att tolka den på- och mellan raderna. De textbaserade frågorna stöttade eleverna att samtala kring bokens karaktärer, bokens händelseförlopp samt kring karaktärernas känslor och tankar. Eleverna visade även på god utåtriktad textrörlighet, då de förmådde att se bortom raderna och dra kopplingar och se relationer mellan texten och verkligheten. Eleverna visade kunskaper kring att relatera till texten genom att dra kopplingar från textens händelser till deras egna erfarenheter. De utåtriktade frågorna stöttade eleverna i att tillämpa djupare förståelse för texten genom att dra kopplingar till sig själva samt deras livsvärld. Eleverna visade goda kunskaper kring den interaktiva textrörligheten. De förmådde att resonera kring bokens budskap samt författarens mening med texten. De interaktiva frågorna stöttade eleverna i att samtala och förstå textens djupare budskap. Samtliga elever förde goda resonemang kring bokens budskap samt hur texten kan påverka sina läsare.