Bakgrund Efter den senaste revideringen av läroplanen har det formats ett nytt uppdrag kring hur man i skolan och fritidshemmets bör arbeta med digitalisering. (Skolverket 2018). Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (SFS:800). Vi har under våra VFU-perioder uppmärksammat att det i fritidshemmet råder tveksamheter om hur digitaliseringsuppdraget bör bedrivas både praktiskt och i teorin.

Syfte Syftet med studien är att identifiera eventuella olikheter i fritidslärares förhållningssätt och attityder till användning av digitala verktyg i fritidshemmet.

Metod Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjufrågorna konstruerade vi utifrån teman (bilaga 3). Frågorna var utformade så respondenterna fick möjligheten att utveckla sitt svar. Det gav även oss som intervjuare möjligheten att ställa följdfrågor för ett mer omfattande resultat.

Resultat Resultatet visar att lärare förhåller sig till digitala verktyg på olika sätt. Lärarna med positiva attityder ser det digitala användandet som en extra resurs. En annan positiv aspekt som framkommer är att digitala verktyg motiverar barn att delta i aktiviteter. De negativa aspekterna som framkom var att barn spenderar mycket tid framför skärmen och blir allt mer stilla siteande. Lärarna visar även på att via digitala verktyg kan barn stöta på olämpligheter. Det framkom även att bristande digital kompetens är en faktor som påverkar lärares attityder negativt. Lärarna uttrycker även att de materiella förutsättningarna inte är optimala. Vidare menar lärarna att de är oroliga för att de digitala verktygen går sönder och att fritidshemmets budget inte inkluderar olyckor som kan inträffa.