Inom raffinaderier används termisk energi från ånga i system där klena rör, så kallade ångföljeledningar, monteras längs processledningar för att bibehålla processmediet vid en bestämd temperatur genom att tillföra termisk energi. Syftet är att förhindra fasomvandling i processmediet, det vill säga frysning, separering eller stelning, eller för att uppnå lämplig viskositet.Det finns risk att ångföljeledningar längs processledningar är underdimensionerade med avseende på antal ångföljeledningar och rörtyp samt typ av ånga som används. Följden blir att det avges för låg värmeeffekt från ångföljeledningar. Det kan leda till kostsamma driftstopp och behov av ytterligare installation av ångföljeledningar för att åstadkomma lämplig värmeeffekt. För utredning av dimensioneringen tillhandahölls ett beräkningsfall av Preemraff Lysekil vilket innefattande en 12" isolerad processledning innehållande pitch, en trögflytande vätska. Processmediet ska via varmhållning med ångföljeledningar ha en temperatur på 60 °C för en säker uppstart av processen, då pitchen börjar flyta vid 40 °C. En genomgång av värmeöverföringsteorin utfördes för att identifiera samband som behövdes vid beräkning av ångföljeledningars värmeöverföring till processmediet. Förluster för systemet studerades. Värmeöverföringen via den luftspalt som finns mellan ångföljeledning och processledning visade sig vara svår att beräkna. Ett förslag på matematisk beskrivning av luftspalten togs fram. Matematiska modeller ställdes upp för att beräkna processmediets temperatur vid olika arrangemang av ångföljeledningar via energisamband. Ett dimensioneringsverktyg utformades med hjälp av Visual Basic i Excel. Beräkningar validerades genom termisk FEM-analys. Resultaten visar att värmeöverföringen, då ångföljeledningen är placerad under processledningen, är komplex att beskriva och beräkna analytiskt. Värmeöverföringen från luftspalten har stor påverkan på resultatet, medan andra faktorer såsom vindhastigheter i omgivningen har mycket liten påverkan. Det föreslås att ytterligare studier för värmeöverföring via luftspalten bör utföras för att öka reliabiliteten i resultaten. Därtill behöver beräkningarna valideras med hjälp av temperaturmätningar i anläggningen. Den teoretiska del som presenteras i rapporten föreslås ligga till grund för vidareutveckling och förfining av konstruktionshjälpmedlet.