Bakgrund: Den rumsliga inomhusmiljön har stor betydelse för elevers lärande, utveckling och välmående (Björklid, 2005; Cold, 2002). De sociala kontakter som görs under barn- och ungdoms åren har stor inverkan även för det kommande vuxenlivet (Hwang & Nilsson, 2014). Elevers delaktighet och inflytande i verksamheten handlar ofta om sådant som är av liten betydelse (Elvstrand & Närvänen, 2016). Hur lärarens förhållningssätt gestaltas gentemot eleverna är en ytterst viktig del i hur eleverna ges möjlighet eller ej att få vara en del av utvecklingen av fritidshemmets pedagogik (Haglund, 2015; Johansson, 2003 & Lester, 2003).

Syfte: Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur elever i fritidshem uppfattar sin rumsliga inomhusmiljö och om de anser att de får vara delaktiga i de beslut som tas gällande utformningen av fritidshemmets lokaler. Studien avgränsades till elever i årskurs 3, 4 och 5 som är inskrivna i fritidshem.

Metod: Med stöd av litteratur har jag givits en större insikt och förståelse om hur olika faktorer kan påverka barns trivsel på fritidshem. Studien har utgått från en kvalitativ metod och datamaterialet har insamlats via fokusgruppsintervjuer. Bilder på olika rumsliga miljöer har använts som stimulusmaterial för samtalen. Informanterna i fokusgruppsintervjuerna har haft en ålder mellan 9-11 år.

Resultat: Studiens resultat visar att eleverna i fritidshemmen upplever rumsliga inomhusmiljöer på olika sätt. Det framkommer att elevernas tidigare erfarenheter i liknandemiljöer påverkar deras trivsel. Resultatet visar att eleverna vill ha fler rum att vistas i för att kunna aktivera sig med saker som de själva anser är meningsfulla. Vidare visar resultatet att eleverna vill vara medaktörer i hur rummen utformas med materiella ting. Eleverna vill göra sin röst hörd men de är inte medvetna om hur de kan göra det.