Studier av nyanlända elevers skolsituation har oftast genomförts i urbana miljöer. Men efter 2015 har även skolor i mindre kommuner i landsbygd tagit emot en stor mängd nyanlända elever. Då platsen påverkar såväl skolornas kultur och villkor som normer och resurser i lokalsamhället, blir den även på så vis viktig för ungdomars identitet och villkor för inkludering. Syftet med denna studie var därför att undersöka erfarenheter och upplevelser av att vara nyanländ elev på en liten gymnasieskola i en landsbygdskommun , för att sedan jämföra med tidigare studier 1 2 gjorda på större skolor. Resultatet visar att ungdomarna i denna studie har en positiv syn på sin skolgång. I likhet med studier gjorda i urbana miljöer, upplevde informanterna trygghet i sina introduktionsutbildningar och även en stor samhörighet med klasskamraterna där. En stor skillnad till de större skolorna var att dessa elever, tack vare stort stöd och positivt bemötande av lärare, upplevde övergången till ordinarie klass positiv. På den aktuella skolan såg man till elevernas starka sidor och lät dem gå in i olika ämnen i ett relativt tidigt skede. Den sociala inkluderingen bland klasskamrater på respektive gymnasieprogram, är dock inte lika självklar som relationen till lärarna. Svenska ungdomar beskrivs som blyga, försiktiga men även kalla och någon stor klassgemenskap nämns inte mer än i ett fall. Här framkommer även att de svenska killarna är svårast att få kontakt med. Saknaden av gamla klasskamrater från hemlandet är stor. Sammantaget trivs dock majoriteten av dessa informanter bra, såväl i skolan som i samhället. Däremot ser ingen av dem en framtid i orten.