Bakgrund Stillasittande beteenden blir vanligare i dagens samhälle och WHO (2010) beskriver att det är den fjärde största faktorn till dödlighet globalt. WHO har i sina rekommendationer föreslagit att barn ska vara fysiskt aktiva 60 minuter om dagen för att motverka hälsorisker. På grund av detta blir det alltmer aktuellt för fritidshemmet att bli ett forum för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet bidrar till ökad kognitiv förmåga och ökade resultat i andra ämnen menar Ericsson (2003). Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och hinder det finns med att utöva rörelse i fritidshem i syfte att bidra till en bättre hälsa och motverka stillasittande. Metod Studien är av kvalitativ utformning och utgår ifrån observationer och intervjuer. Observationerna har utförts på två olika fritidshem och dessa riktar sig mot att undersöka fritidslärares utformning av fysisk aktivitet i undervisningen samt barns möjlighet till rörelse och att känna rörelseglädje. Utöver detta utförde jag även fyra semi-strukturerade intervjuer som var utformade efter analysen av observationerna för att jämföra lärares syn på fritidslärares uppmuntran till fysisk aktivitet med hur det faktiskt ser ut. Resultat Barns möjligheter till fysisk aktivitet är relativt god när det kommer till utevistelse och tillgång till idrottshall. Lärares syn på hur de uppmuntrar till rörelse skiljer sig ifrån hur det ser ut i praktiken visar resultatet. De barn som är aktiva i barninitierade lekar uppnår rörelseglädje genom att göra samma sak varje dag. De barn som inte deltar i barninitierade aktiviteter deltar ofta i lärarinitierade aktiviteter men dessa är sällan förekommande på fritidshemmet. Barns möjligheter till att uppnå målen som beskrivs som centrala begrepp i studien är därför begränsad.