Bakgrund: Psykisk ohälsa beräknas bli den största sjukdomsorsaken i världen, Sverige inkluderat, och därför är det av stor vikt att sjukvården erbjuder stöd till personer med psykisk ohälsa, både i form av medicinsk behandling och samtal. Att arbeta som sjuksköterska inom psykiatrisk vård innebär möten med människor i olika situationer. För sjuksköterskan är kommunikation ett viktigt redskap i mötet med både patienter och anhöriga. Kommunikation leder ofta till samtal av olika slag. Inom psykiatrisk öppenvård benämns ofta sjuksköterskors planerade samtal som stödjande samtal och är en vanligt förekommande arbetsuppgift. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med stödjande samtal inom psykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade i psykiatrisk öppenvård. I studien deltog sammanlagt 10 sjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats kunde följande fem kategorier urskiljas; att vara patientens bollplank, att låta patienten växa, att vara tydlig, att få kunskap genom erfarenhet och att förhålla sig till oskrivna ramar. Slutsats: Sjuksköterskorna strävade efter att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt i de stödjande samtalen. Det fanns inga tydliga riktlinjer för stödjande samtal utan Sjuksköterskornas villkor för stödjande samtal styrdes av muntliga överenskommelser med kollegor, egna kunskaper och erfarenheter samt utrymmet i sjuksköterskans almanacka.

Background: Mental illness is expected to be the largest disease cause worldwide, including Sweden. For that reason healthcare need to offer support to people with mental illness, in form of both medical treatment and supportive conversations. Psychiatric care involves meetings and conversations with people in different situations. Communication skills are important for nurses working in psychiatric care. The term supportive conversation is often used for scheduled conversations in psychiatric care. Supportive conversations is frequently practised in psychiatric care. Aim: To describe nurses’ experiences of working with supportive conversations in psychiatric outpatient care Method: A qualitative study was conducted, in which data were collected through semistructured interviews with nurses working in outpatient psychiatric care and at health centrals. The study included a total of 10 nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: After the interviews were analyzed five categories emerged; to be the patient´s sounding board, to let the patient grow, to be clear, to gain knowledge through experience and to relate to unwritten guidelines. Conclusion: The nurses’ ambition was to work person-centred with supportive conversations. There are no clear guidelines for supportive conversations. Each nurse work on their own terms based on experiences, knowledge, collegial agreements and time schedule.