Bakgrund: Dagens ökande globalisering i samband med de senaste kraftiga migrationsströmmarna ställer nya krav på flexibilitet och snabba förändringar inom vuxenutbildningen för att anpassas till samhällets behov. Tidigare forskning har visat att det finns ett stort behov av vetenskapliga studier som behandlar vuxnas andraspråksinlärning då den innefattar fler aspekter än enbart vokabulär, uttal och förståelse för målspråkets grammatiska system. Vuxnas andraspråksinlärning kräver kunskap om de nya sätten för nyanlända att tänka och fungera i samhället och kommunicera med omgivningen i alla olika sammanhang vilket i sin tur synliggjort behovet av fungerande språkutvecklande arbetssätt utarbetade i samråd med både yrkeslärare och lärare i svenska som andraspråk.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur yrkeslärare inom vård och omsorg och lärare som jobbar på barnskötarprogrammet inom vuxenutbildningen tillsammans med lärare i svenska som andraspråk resonerar kring språkutveckling hos vuxna elever samt att synliggöra de språkutvecklande metoder och arbetssätt de nämnda lärarna ser som mest användbara att tillämpa i undervisningen av svenska som andraspråk. Ytterligare ett syfte med studien är att ta reda på hur informanterna beskriver ett samarbete mellan yrkeslärare och lärare i svenska som andraspråk på yrkesutbildningen.

Metod: De metoder som använts i denna uppsats grundas på kvalitativ forskningsstrategi som innefattar semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer.

Resultat: Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder olika språkutvecklande arbetssätt i undervisningen för vuxna elever, såväl skriftliga som muntliga. Dessa kännetecknas dels av samstämmighet dels av skiftande synpunkter kring vissa undervisningsmoment. En del av informanterna fastslår vikten av elevernas modersmål för andraspråksutveckling och andra menar att eleverna enbart bör prata svenska på lektionen för att uppnå en resultatrik andraspråksutveckling. Samtidigt som samtliga lärarna betonar stöttningens roll i språkundervisningen är det bara en del av dem som stöttar eleverna i praktiska undervisningssituationer. Majoriteten av informanterna anser att ett samarbete mellan yrkes- och språklärare behöver systematiseras och kontinuerligt utvärderas men då krävs rektorns övergripande ansvar för det språkinriktade arbetet på yrkesutbildningen.