Användningen av Instagram blir ständigt allt mer vanlig bland unga i Sverige och är idag den snabbast växande sociala medie-plattformen i Sverige. Unga som använder Instagram gör i stor utsträckning det flera gånger dagligen. Samtidigt pågår en debatt kring hur Instagram och andra sociala medier påverkar ungas välmående och psykiska hälsa. Forskning som bedrivs idag fokuserar huvudsakligen på unga oberoende av deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån det visar sig effekterna hos unga i förhållande till deras sociala medie-användning vara både positiva och negativa.

Denna studie fördjupar sig i gymnasieelever från en högre socioekonomisk bakgrund. Syftet är att få en djupare inblick i hur denna grupp själv upplever att de mår utifrån deras Instagramanvändande.

En kvantitativ forskningsansats gjordes där både fasta och öppna frågor användes. Gymnasieelever (n=90) deltog via ett webbaserat frågeformulär som innefattade frågor kring deras Instagramanvändande och deras välmående i samband med det. Eleverna som deltog ansågs komma från en högre socioekonomisk bakgrund då deras skolas genomsnittliga betyg låg på eller över medel jämfört med det nationella betygssnittet vid examen. Analysen av de kvalitativa data gjordes genom en innehållsanalys och de kvantitativa genom en analys av en variabel. Delar av den insamlade data analyserades även utifrån Goffmans teori om intrycksstyrning.

Effekterna av frekvent användning av Instagram visade sig ha både positiva och negativa effekter. Social jämförelse påverkar unga mest både i positiv och negativ bemärkelse. De positiva aspekterna av användandet av Instagram påverkar unga mer än de negativa.

The usage of Instagram has a continues growth amongst teenagers in Sweden and is the fastest growing social media platform. Teenagers who use Instagram usually browse the application several times a day. Simultaneously there is a debate going on whether Instagram and other social media platforms affect teenagers' wellbeing and mental health. Recent research focuses mainly on teenagers regardless of their social economical background. In conclusion to this the effects amongst teenagers in relation to their social media usage shows to be both positive and negative.

This study examines high school students from a higher social economical background. The purpose is to receive deeper insight in how this group experiences their own well-being in relation to their Instagram usage.

A qualitative research approach was used during this study where open and closed questions were used. High school students (n=90) participated though an online survey that contained questions regarding their well-being in relation to their Instagram usage. The students that participated were considered to come from a higher social economical background because the schools rating cut was on or above average upon graduation compared to the national rating cut. The analysis of the qualitative data was analyzed through content analysis and the quantitative data through analyzing one variable. Parts of the collected data was analyzed through Goffmans theory, impression management.

The frequent usage of Instagram showed to have both positive and negative effects. The teenagers were affected mostly by social comparison, both positively and negatively. The positive aspects of their Instagram usage showed a greater impact on the teenagers compared to the negative aspects.