Lärarlönelyftet infördes i svenska skolor 2016 vilket innebar att 40% av de bästa lärarna på varje skola fick ca 3000kr i löneökning.

Denna studie syftade till att undersöka hur Skellefteå kommuns gymnasielärare uppfattade att lärarlönelyftet påverkade arbetsgruppen och arbetsklimatet i deras arbetsgrupper. Det fanns få tidigare studier på prestationsbaserad lönesättnings påverkan av gruppen och dess individer.

Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare på Skellefteås gymnasieskolor. Bland respondenterna fanns både män och kvinnor med olika, personer som fått eller inte fått lärarlönelyftet och personer med olika lång arbetserfarenhet. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys som resulterade i fyra teman.

Dessa visade på både positiva och negativa effekter. Lärare som fick lärarlönelyftet kände sig bekräftade, medan de som inte fick lärarlönelyftet upplevde sig nedvärderade. Det uppstod en splittring mellan kollegorna, med konflikter och nedlåtande kommentarer. Det fanns en utbredd känsla av orättvisa och en upplevelse av att det var fel personer som fått eller inte fått lärarlönelyftet. De som fick lärarlönelyftet upplevde det inte som odelat positivt då det innebar en oönskad favorisering som ledde till ångest. Denna ångest grundades bland annat i obekvämhet med att få mer än andra. Meningarna gick isär om detta var övergående eller om det gav effekter tre år senare.

Resultatet beskrev hur effekterna av prestationsbaserad lönesättning kan påverka en grupp och dess dynamik. Denna studie kan ses som en pilotstudie som ger en indikation om ämnet, men det bör ske ytterligare forskning på en större skala för att nå djupare analyser av vad som påverkar vad och hur.

”Lärarlönelyftet” was a project by the Swedish government to elevate the status of the teacher profession and student performance by rising the wages of the best teachers. This resulted in that 40% of the teachers got a raise of about 3,000 SEK.

The following thesis focus on examining how the teachers in Skellefteå county public schools (students age 16-19) experienced that “lärarlönelyftet” influenced their work group and work climate. There are few previous studies on how performance-based pay influence the group and its members.

This thesis includes five semi-structured interviews with teachers. The participants included males and females, people who had or hadn’t taken part of the rise. A thematic analysis of the data resulted in four themes, showing both positive and negative effects.

Teachers who’d gotten the rise felt acknowledged, while the ones who hadn’t felt devalued. A rift developed between colleagues; conflicts and devaluating comments were prominent. There was a feeling of injustice and anger about who had gotten the rise. The ones who got the rise felt favoured in an unwanted way which led to anxiety. The anxiety was, among other, founded in the notion that they had gotten more than their colleagues. Opinions differ if the effects linger three years later.

The result of this thesis acknowledges the effects performance-based pay can have on a group and its dynamics. Additional studies on a bigger scale should be carried out to reach deeper analysis about if and how the effects linger and what happens to the group.