Syftet med denna uppsats är skapa kunskap och förståelse för vad gig-ekonomin innebär och vad den får för konsekvenser för både de som utför arbete (gig-arbetare) och de som har behov av arbetskraft (inhyrande företag/ uppdragsgivare)

Bakgrunden till det som benämns gig-ekonomi eller plattformsekonomi är den teknikutveckling som lett fram till att arbete idag kan utföras av vem som helst, var som helst under förutsättning att tillgång finns till digitala verktyg. Det skapas förutsättningar för att arbeta digitalt på ett helt annat sätt än tidigare och arbetet förmedlas via s.k. plattformsföretag som i sin tur inte tar någon aktiv del i uppdragen som förmedlas.

Efter en inledande genomgång av de rättsliga förutsättningarna och den reglering som berör gig-arbete, följer en genomgång av de konsekvenser som aktuell forskning på området påvisat som effekter av gig-ekonomin. Denna kartläggning berör konsekvenser på ett generellt plan för de som tar gig-arbeten men även för de företag, uppdragsgivare, som tar hjälp av gig-arbetare.

Föremålet för den empiriska studien som genomförts via semistrukturerade kvalitativa intervjuer har varit att höra de olika aktörer, totalt tio stycken, som agerar på svensk arbetsmarknad, vilka innefattar arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer, de som tar gig-uppdrag, de som anlitar gig-arbetare, plattformsföretag och ett par andra nära intressenter.

Syftet med att intervjua dessa har varit att fånga deras erfarenheter och upplevelser för att belysa de konsekvenser som tidigare forskning visat på i ett svenskt perspektiv. Studien ger främst perspektivet från gig-arbetarna med specialistkompetens även om frågorna i övrigt handlar om konsekvenser generellt för gig-arbetare.

Studien har till viss del bekräftat både de för- och nackdelar med gig-arbete, men även belyst frågorna ur ett svenskt perspektiv som beroende på samhällsstruktur och reglering kan skilja sig väsentligt åt från andra länder med andra förutsättningar på arbetsmarknaden. Det som gig-arbetarna främst uppskattar med gig-arbete är flexibiliteten och den främsta nackdelen är osäkerheten för tillflödet av kommande uppdrag. För uppdragsgivarna är kostnadskontrollen en framträdande orsak till att de väljer att anlita en gig-arbetare istället för att anställa. Till nackdelarna för uppdragsgivarna är att de riskerar att tappa kompetens internt samt att det kan ge konsekvenser för ledarskapet.

Sammantaget är en av slutsatserna att gig-arbete är överlag är positivt för både gig-arbetare, för de med specialistkompetens, och för uppdragsgivarna. De stora förlorarna är konsultbolag och konsultmäklare som riskerar att bli överflödiga på en marknad där plattformsföretagen kan förmedla uppdrag på ett mer transparent sätt till gagn för såväl gig-arbetare som uppdragsgivare.

The purpose of this essay is to create knowledge and understanding of what the gigeconomy means and what it has for the consequences for both those who do work (gigworkers) and those who need manpower (hiring companies/clients).

The background to what Called gig-economy or platform economy is the technology development that led to the work today can be performed by anyone, anywhere, provided that access exists to digital tools. It creates the conditions for working digitally in a completely different way than before and the work is conveyed via platform companies, which in turn does not take any active part in the assignments that are conveyed.

After an initial review of the legal prerequisites and the regulation relating to gig-work, a review of the consequences of current research in the field follows the effects of the gig economy. This mapping concerns the impact on a general plan for those who take gig work but also for the companies, clients, who take the help of gig-workers.

The subject of the empirical study carried out via Semi structured qualitative interviews has been to hear the various actors, a total of ten, who act in the Swedish labour market, which includes employee organisations, Employers ' organizations, those who take gig missions, those who hire gig-workers, a platform company and a couple of other close stakeholders.

The purpose of interviewing these has been to capture their experiences and experiences to highlight the consequences that previous research has shown in a Swedish perspective. The study mainly gives the perspective of the gig-workers with specialist expertise, although the issues in general are about consequences generally for gig-workers.

The study has partly confirmed both the advantages and disadvantages of gig work, but also highlighted the issues from a Swedish perspective which, depending on the community structure and regulation, can differ significantly from other countries with other conditions in Labour market. What the gig-workers mainly appreciate with gig-work is the flexibility and the main disadvantage is the uncertainty of the influx of upcoming assignments. For clients, cost control is a prominent factor in choosing to hire a gig worker instead of hiring permanent staff. To the disadvantages of the clients is that they risk losing competence internally and possible challenges for the leadership.

Overall, one of the conclusions is that gig-work is generally positive for both gig-workers, for those with specialist skills, and for the clients. The big losers are consultancy and consultancy brokers who risk becoming redundant in a market where platform companies can convey assignments in a more transparent way, which is beneficial for both gig-workers and clients.