Syftet med studien har varit att undersöka samt erhålla en fördjupad förståelse av digitaliseringens påverkan på organisationer inom aspekter som arbetsprocesser för lärare. Studien lägger vikt på förändrade arbetssätt på den strukturella och kulturella nivån i förhållande till den institutionella världen och önskar belysa relationen mellan hur dessa begrepp förändrat samt förhåller sig till varandra. Syftet valdes utifrån hur vi under den teoretiska insamlingen uppfattade vi en problematik bakom huruvida digitaliseringen skapar ett utrymme för okunskap, där det blir en prioriteringsfråga huruvida högskolor måste utbilda lärare för IT-kompetens. Vi såg även hur det kan skapa en negativ effekt på organisationer idag genom att inte att inte ta hänsyn till digitaliseringens utveckling.

Efter teoriinsamlingen skapade vi en intervjuguide som sedan kom att användas under de semistrukturerade intervjuer vi genomförde med fyra respondenter.

Det resultat vi fick vid våra intervjuer analyserades sedan efter en egen analysmodell som skapats baserad på den teoretiska utgångspunkt vi hade. Under uppsatsens analysdel där intervjusvaren relateras till teori kunde vi tydligt uppfatta ett flertal förändringar i lärares arbetssätt både på kulturell och strukturell nivå. Det var skilda åsikter hos våra respondenter kring huruvida det är positivt eller negativ att digitalisering har gjort det möjligt att ha mer flexibla arbetsplatser ur aspekten att jobba hemifrån. Övervägande del ansåg dock digitaliseringen vara en positiv effektivitetsfaktor som kanske inte varit en specifik organisationsförändring utan mer fundamentalt förändrat sättet det dagliga arbetet utförs på.Intressant var att samtliga respondenter angav vid en självuppskattning att de hade en hög kompetens inom digital användning, trots skilda utbildningsståndpunkter. Detta skeende är något som inte uppfattats i tidigare studier.

Vi anser därför att det vore ett utmärkt fortsatt forskningsområde. Vi anser även att de skilda uppfattningarna som våra respondenter generellt har haft kring digitaliseringens implementering i deras yrke samt att det inte finns mycket forskat kring just lärarnas egen uppfattning av den ger ett stort möjligt forskningsområde att fördjupa sig vidare i.

The aim of our study has been to investigate and obtain an in-depth understanding of the impact of digitization on organizations in aspects such as teacher work processes. Our study attaches importance to changing work methods at the structural and cultural level in relation to the institutional world and wishes to highlight the relation between how these concepts changed and relate to each other. The purpose was chosen on the basis of how we during the theoretical collection registered a problem behind whether digitalisation creates a space for ignorance, where it becomes a priority issue whether or not higher education institutions must educate teachers for IT competence. We also saw how it can have a negative effect on organizations today by not taking the development of digitization into account.

Soon after we collected our theory we created an interview guide which we used during the semi-structured interviews we conducted with four respondents.

The result we received at our interviews were analyzed with a separate analysis model we created based on the theoretical starting point we had. During the time we analyzed the interviewers answers to theory, we could clearly perceive a lot of changes in the teachers' way of working both at the cultural and structural level. There were different opinions from our respondents about whether it is positive or negative that digitization has made it possible to have more flexible workplaces from the aspect of working from home. On the contrary, all respondents felt that digitization is a positive efficiency factor that may not have been a specific organizational change but a fundamentally changing in the way which the daily work is performed. Interestingly, all respondents stated in self-estimation that they had a high level of competence in digital use, even though they had different educational standpoints. This occurrence is something that has not been perceived in previous studies we have seen.

We therefore believe that this would be an excellent continued research area. We also believe that the different perceptions our respondents have generally had about the implementation of digitization in their profession, and that there is not much research on only the teachers' own perceptions of it, gives a great possible research area to immerse in.