Bakgrund. Den psykiska ohälsan och prevalensen av psykiatriska diagnoser har de senaste 20 åren ökat radikalt och idag beräknas 190 000 barn och ungdomar i Sverige lida av psykisk ohälsa. Ungdomar tenderar även i allt större utsträckning att uppvisa aggressiva och antisociala beteenden vilket idag utgör ett mycket stort problemområde i samhället.

Syfte. Undersöka relationen mellan aggressiva och antisociala beteenden och närvaro av psykiatriska diagnoser hos svenska gymnasieelever.

Metod. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk utgångspunkt. Aggressiva och antisociala beteenden mättes med hjälp av mätinstrumentet "Life History of Aggression". Studiepopulation bestod av 286 gymnasieelever från en skola i Västsverige. I dataanalysen användes det icke parametriska testet Mann-Whitney U för att jämföra frekvensen av aggressiva och antisociala beteende hos deltagarna, som delades in i två grupper enligt eventuell närvaro eller frånvaro av psykiatrisk diagnos.

Resultat. Nästan 12 % av samtliga gymnasieelever hade minst en psykiatrisk diagnos. Kvinnliga elever med psykiatrisk diagnos hade signifikant högre poäng i LHA Total (p = 0,012), Självriktad aggressivitet (p < 0,001), och Antisocialt beteende (p = 0,007), medan manliga elever med psykiatrisk diagnos skattade sig signifikant högre i LHA subskala Antisocialt beteende (p = 0,011) än deras klasskamrater med samma kön men utan existerande psykiatrisk diagnos.

Konklusion. Närvaro av psykiatrisk diagnos kopplades till en ökad frekvens av antisocialt beteende hos svenska gymnasieelever. Kvinnliga elever med psykiatrisk diagnos hade en större benägenhet att rikta aggressiviteten mot sig själv medan manliga elever med psykiatrisk diagnos tenderade till att uppvisa mer utagerande aggressivitet.

Background. Mental illness and the prevalence of psychiatric diagnoses have increased radically over the past 20 years and according to the calculations today a total of 190 000 children and adolescents in Sweden suffer from mental illness. Adolescents also tend to exhibit increased amount of aggressive and antisocial behavior, which today constitutes a major problem area in our society.

Aim. To investigate the relation between aggressive, antisocial behaviours and the existence of a psychiatric diagnosis in high school students.

Method. The current study was conducted with a quantitative approach and an empirical starting point. Aggressive and antisocial behaviors were assessed using the "Life History of Aggression" measuring instrument. The study population consisted of 286 high school students from a school in the west part of Sweden. Differences in the frequency of aggressive and antisocial behaviors between those students who had none and those who had at least one psychiatric diagnosis was calculated with Mann-Whitney U test .

Results. About 12% of the study population reported the existence of at least one psychiatric diagnosis. Female students with psychiatric diagnosis had significantly higher scores in LHA Total (p = 0,012), Self-directed aggressiveness (p = < 0,001), and Antisocial behavior (p = 0,007), while male students with psychiatric diagnosis scored significantly higher in the Antisocial behavior (p = 0,011) subscale, than their same gender classmates without any psychiatric diagnosis . Conclusion The study participants who stated that they had a psychiatric diagnosis show to a greater extent an antisocial behavior compared to the participants who stated that they did not have a psychiatric diagnosis. Female students with psychiatric diagnosis in this study had a greater tendency to target the aggressiveness to themselves while the male students with psychiatric diagnoses showed increased aggressive behaviour against others.