Bakgrund: Skolverket (2011) uttrycker tydligt att elever inte ska ses som passiva mottagare av kunskapsförmedling utan utvecklas i gemensam kommunikation och meningsskapande. Trots detta tenderar enligt Einarsson (2003) elever att få mindre och mindre utrymme för kommunikation med sina lärare. Lärare talar till eleverna och inte med dem. Börjesson (2003) menar att värderingar kring hur man positioneras som elev/medborgare är lätta att undervisa om. Hur människor beter sig och behandlar varandra resten av tiden är dock det som avgör hur elever utvecklas och anammar värderingarna vidare ut i livet efter skolan också.

Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå konstruerar det demokratiska uppdraget i värdegrunden, samt hur de positionerar elever genom konstruktionen av demokrati, i klassrummet.

Teori: Studien baseras på två teorier, de grundar sig i demokratiteorier som har formats till idealtyper för att tydliggöra vad de olika demokratiteorierna ställer sig till bland annat människosyn och definition av medborgare. Den andra teorin bygger på samma alster men fokuserar istället på att förklara hur elever positioneras som medborgare av läraren.

Metod: Studien består av direktobservationer av lektioner kring hur lärare konstruerar det demokratiska uppdrag de har samt vilken medborgarposition elever tilldelas i klassrummet.

Undersökningens resultat faller i samma mönster som den tidigare forskningen visar. Det indikerar därmed att elever positioneras som mottagare av objektiva sanningar som lärarna reproducerar genom en liberal demokratimodell.