Bakgrund: Johansson (2009) menar att läroböcker kan vara fördelaktiga att använda sig av då de kan erbjuda stöd för planering i matematikundervisningen. Däremot menar hon att är det viktigt att inte förlita sig helt till läroboken, då den kan begränsa eleverna att utvecklas inom alla områden i matematiken. I Lundströms (2010) studie framkom det att läromedlen ofta är otillräckliga för att utveckla de matematiska förmågorna hos eleverna. I Skagerlund och Vegerfors (2010) undersökning framkom det att procedurförmågan är den förmåga som ges störst utrymme i matematikundervisningen och de övriga förmågorna ges mycket lite utrymme. En undersökning gjord av Skolverket (2008) visar att större delen av Sveriges elever undervisas genom läroboken. Till skillnad mot andra länder har inte Sverige någon statlig kvalitetsgranskning av läromedel (Johansson, 2006). Hela åtta av tio lärare hinner inte själva att kvalitetsgranska de läromedel de använder i undervisningen, enligt en undersökning gjord av Skolvärlden (2014).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa elevernas möjlighet att utveckla de fem utskrivna matematiska förmågorna i kursplanen för matematik, genom enskilt arbete i läromedlet PRIMA matematik, grundböckerna, för årskurs 1–3, om inga kompletterande uppgifter tillkommer i undervisningen. Undersökningen sker genom en läromedelsanalys.

Metod: För att besvara frågeställningarna valde vi att analysera de sex grundböckerna i läromedlet PRIMA matematik för årkurs 1–3 kvantitativt genom att räkna och sammanställa hur många gånger de matematiska förmågorna förekommer i respektive läromedel. Begreppet läromedel avser i denna studie de läroböcker som vi analyserat. Därefter jämförde vi läromedlen med varandra, för att se om det fanns någon progression mellan läromedlen vad gäller de matematiska förmågorna. I vårt analysarbete använde vi oss av delar av en innehållsanalys. Resultatet presenteras både kvantitativt och kvalitativt.

Resultat: Vårt resultat visar på att samtliga fem matematiska förmågor är representerade i läromedlen, däremot är de inte representerade i samtliga läromedel, exempelvis resonemangsförmågan, den förkommer inte alls i läromedlen för årskurs 1 samt läromedlet 2A. Resultatet visar även att majoriteten av uppgifterna i läromedlet PRIMA matematik för årskurs 1–3 övar elevernas procedurförmåga. De övriga förmågorna ges inte så stort utrymme i samtliga sex läromedel. Analysen visar på att det inte sker någon större progression mellan förmågorna, den förmågan man kan se ges mer utrymme ju högre upp i åldrarna eleverna kommer är problemlösningsförmågan, i årskurs 1 och 2 är det relativt jämnt antal uppgifter som är av problemlösningskaraktär och i årskurs 3 höjs antalet uppgifter av problemlösningskaraktär. I övrigt är det ingen tydlig progression som sker av de matematiska förmågorna.