Bakgrund: År 1991 upphörde den statliga obligatoriska förhandsgranskningen av läromedel i Sverige (Johnsson Harrie, 2009). Numera är det upp till lärare att själva utföra granskningar av läromedel. Flera matematikläromedel i Sverige anger att de är i enlighet med läroplanen för grundskolan 2011 och forskaren Lee (2015) konstaterar att matematikundervisning främst består av enskilt arbete i läroböckerna.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera tre läromedels olika frågekaraktärer samt om och hur läromedlen uppmuntrar till kommunikation och resonemang i matematikundervisningen.

Metod: För att kunna besvara våra forskningsfrågor valdes en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som metod. Granskningen genomfördes av tre läromedel i matematik för årskurs 2, som grundar sig på läroplanen för grundskolan från 2011. Studiens teoretiska utgångspunkt, som använts som analysverktyg för att kunna besvara forskningsfrågorna, var Cunninghams (1987) kategorier av frågor.

Resultat: Studiens resultat visade att faktafrågor, som är av sluten karaktär, dominerade i samtliga tre läromedel och uppmuntran till kommunikation och resonemang var bristfällig. Dock framkom det att lärarhandlingarna i viss mån öppnade upp för ytterligare diskussion i matematikundervisningen.