Bakgrund: IUP är tänkt att vara ett aktivt verktyg för att stödja elevens lärprocess i skolan genom att dokumentera, följa och planeras för elevens fortsatta utveckling mot kunskapsmålen. Men ända sedan införandet har individuella utvecklingsplaner varit ett omdiskuterat ämne. Lärare har uttryckt osäkerhet om hur de ska användas, vad som ska dokumenteras, hur de ska skrivas och följas upp då det inte finns en specifik mall för hur en IUP ska utformas. IUP-dokumentet tycks även hamna i en problematik där den inte blir ett levande dokument i det vardagliga arbetet i skolan. Mål som framför allt  får stor fokus vid framtagandet av elevernas individuella mål är inom området svenska, vilket gör att denna studie främst fokuserar på måluppfyllelse inom svenskämnet, men studien tar även hänsyn till IUP:ers betydelse för lärare i praktiken.

Syfte: Problematik kring omvandlingen av IUP:er har medfört att vi ställer oss frågande till hur lärare tolkar den individuella utvecklingsplanens funktion i förhållande till elevernas måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien syftar även till att undersöka hur de individuella målen sägs omvandlas i praktiken.

Metod: Studien har utifrån kvalitativa intervjuer grundat sitt underlag på fyra lärare som fick beskriva sitt arbete och tankar kring den individuella utvecklingsplanen. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy-enactment-teori (Ball m.fl. (2012) där författarna har utvecklat ett teoretiskt ramverk rörande policy i skola och omvandlingen av policy i praktiken. Teorin bildade således vårt analysverktyg för hur vi bearbetade studiens material och som sedan presenteras i de tre perspektiven, tolkande, diskursiva och materiella.

Resultat: Lärarna har tolkat arbetet med IUP på skilda sätt både till syfte, form och innehåll. Det visar sig genom att IUP omvandlas som både ett levande arbetssätt i undervisningen, likställs med utvecklingssamtalet och som dokumentation skild från den ordinarie undervisningen. IUP kunde även tolkas som ett strukturarbete för svagare elever. Styrningen kring IUP:er påverkas från olika synsätt och av olika aktörer på olika nivåer. Där det saknas tydlighet kan olika omvandlingar och arbetssätt kring IUP:er florera samtidigt. Det som sades vara mest komplext kring att omvandla IUP:er i praktiken, och få dem till ett levande dokument,  var att tiden inte räcker till. Lärarna använder sig av aktiviteter i form av IUP-pass eller artefakter med elevernas utskrivna mål, samtalsmallar vid utvecklingssamtalen och verktyg för dokumentering för att omvandla IUP:er i praktiken. För att synliggöra arbetet kring IUP:er tycktes vi se att artefakter var ett vanligare hjälpmedel i praktiken än vad aktiviteter är.