Bakgrund: Samhället skapar och upprätthåller normer och värderingar. Böcker genomsyras av detsamma vilket gör att elever påverkas av sådant som de läser, medvetet och omedvetet. Det är därför som blivande lärare viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka böcker som elever läser och vad de på så vis influeras av. Tidigare forskning visar att man nu kan se mer normbrytande karaktärer i skönlitteraturen för barn, men att stereotypa egenskaper fortfarande är mycket framträdande. Forskningen har också framställt relationen mellan barn och vuxna, från att de vuxna bestämde och styrde, till mer självständiga barn.

Syfte: Syftet med studien är att problematisera hur olika konstruktioner av kön skapas. Även hur relationen mellan vuxna och barn ser ut. Detta genom på vilka sätt huvudkaraktärerna i böckerna skildras och relateras till vuxna. Det görs genom en analys av de fyra populära skönlitterära barnböckerna Glasbarnen (Ohlsson, 2013), Det magiska hjärtat (Ohlsson, 2016a), Zombiefeber (Ohlsson, 2016b) och Mysteriet på Örnklippan (Ohlsson, 2017), ur ett genusperspektiv samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Metod: I studien har en kvalitativ textanalys använts som analysmetod. Detta för att kunna analysera skönlitteraturens innehåll, genom att skapa förståelse av mening och avsikter, samt för att analysera språket och dess skapande funktion. Som stöd har analysen även influerats av en egen sammanställd egenskapstabell, utformad från Hene (1984) och Nikolajevas (2017) studier, samt Connell och Pearse (2015) teorier om genusrelationer.

Resultat: I resultatet framkommer det att vissa karaktärer bryter mot de traditionella könsmönstren, där tre av åtta karaktärer konstrueras som normbrytande. Två av dessa normbrytande är flickor och en är pojke. Vi kunde i vårt resultat se att det var positivt för flickor att konstrueras som normbrytande, samtidigt som det blev negativt för pojken att tillskrivas egenskaper som enligt den traditionella normen är kvinnliga. De relationer som vi fann i böckerna visade att språket speglade rådande normer och värderingar. Den relation som var mest framträdande, i förhållande till genus, var den symboliska relationen, där tolkningen av världen görs via språket i de sociala praktikerna. Här fann vi reproducerande mönster i samtliga böcker, där genus har en betydande roll.