Bakgrund: Flera studier, såsom bland annat Nagy (2017), visar att elever i årskurs 1–9 har bristande kunskaper kring bråk. Andra studier som Yook Kin Long (2014) och Lo (2014) påstår att det är lärares val av variation av arbetsformer och användning av laborativa arbetssätt som utvecklar elevers förståelse för bråkbegreppet. Lärarhandledningars syfte är att stödja lärares konstruerande av undervisning, därför blir det en viktig aspekt att undersöka om lärarhandledningarna erbjuder en varierad undervisning med hjälp av laborativa arbetssätt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka missuppfattningar kring bråkets ansikten "del av helhet" och "del av antal" som tas upp i lärarhandledningarna i årskurs F-3 samt vad de föreslår läraren att göra för att hantera dessa med hjälp av laborativa arbetssätt.

Metod: Som metod användes en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om och hur lärarhandledningarna behandlar vanligt förekommande missuppfattningar kring bråk genom laborativa arbetssätt. För att underlätta sammanställningen av resultatet av lärarhandledningarna användes två tabeller som analysverktyg till varje lärarhandledningsserie, där datamaterialet kategoriserades utifrån våra egna tolkningar och tidigare kunskaper kring bråk och variationsteorin.

Resultat: En summering av studiens resultat visar att det är få missuppfattningar kring bråk som behandlas i lärarhandledningsserierna och att de olika variationsmönstren används i olika omfång. Det variationsmönstret som används i störst utsträckning vid behandlandet av missuppfattningar med hjälp av laborativt material var generalisering. Trots att flera lärarhandledningar gav möjlighet till arbete med laborativt material, så var det i en liten utsträckning.