Bakgrund: Språket, och framför allt det skrivna språket, har länge varit den uttrycksform som har värderats högst, både i skolan och i samhället i stort (Engblom, 2013; Forstorp, 2007). Idag är majoriteten av de texter elever möter multimodala, d.v.s. består av flera olika uttrycksformer som samspelar, till exempel text, bild och ljud. Därför blir det också allt viktigare att elever i skolan både får ta del av och själva skapa multimodal text. Dessutom är det viktigt att multimodala aspekter vägs in vid lärarens bedömning (Selander & Kress, 2010). Flera studier visar dock att lärare många gånger känner sig ovana och osäkra när det gäller att bedöma elevers multimodala texter (Cederlund & Sofkova Hashemi, 2018; Danielsson, 2013). I Lgr11 berörs multimodalitet textskapande till viss del i kursplanen för svenska. I syftesdelen betonas bland annat att eleverna ska få uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer, och i det centrala innehållet för årskurs 1–3 uttrycker man att elever ska få skapa texter där ord och bild samspelar (Skolverket, 2018).

Syfte: Läromedel har i många fall en stor plats i svenskundervisningen. Syftet med arbetet är därför att analysera tre olika läromedel i svenska – ABC-klubben, Fånga förmågan och ZickZack – för att se om, och i så fall hur de behandlar multimodal textproduktion.

Metod: En kvalitativ textanalys har använts för att analysera läromedlen. Vid analysen har jag letat efter uppgifter i läromedlen där eleverna uppmuntras att skapa multimodala texter, och med utgångspunkt i multimodal socialsemiotisk teori har jag studerat hur uppgifterna är utformade, samt hur de eventuellt kommenteras i de tillhörande lärarhandledningarna.

Resultat: Resultatet av studien visar att alla de analyserade läromedlen mer eller mindre uppmuntrar till multimodal textproduktion, men att det nästan uteslutande är skriven text och bild som ska kombineras. Andra modaliteter (uttrycksformer) som exempelvis ljud, film, gester/rörelse och musik finns i princip inte med alls. När skriven text och bild ska kombineras är det nästan alltid texten som bär på huvudbudskapet, medan bildens funktion är kompletterande. Resultatet visar även att läromedlen i väldigt liten grad uppmärksammar andra modaliteter än skriven text i de bedömningspunkter och självvärderingar som finns i läroböckerna.